Postpartumdepression

Postpartumdepression (PPD), ”postpartum” betyder ”efter graviditeten”, är ett allvarligt psykiskt problem som oftast drabbar mödrar under det första året efter barnets födelse. Även om det oftast drabbar den förälder som har fött barn kan det drabba alla nya föräldrar. PPD är vanligt: mellan 10 och 20 procent av alla nya mödrar drabbas.

Detta psykiska problem är ett av en grupp humörproblem som uppstår i samband med förlossningen. Denna grupp kallas perinatala humörstörningar. Andra humörproblem som ingår i denna grupp är postpartum ångest, postpartum psykos och antenatal depression, eller depression under graviditeten.

Det är normalt att känna sig trött, stressad eller orolig efter att ha fått ett barn. Det är också vanligt att oroa sig för att vara en bra förälder eller att göra rätt val för barnet och familjen. Nya föräldrar upplever ofta tårar, dåligt humör, trötthet och andra symtom under två eller tre veckor efter förlossningen.

Men om känslor av sorg, hopplöshet eller överdriven oro kvarstår, eller om du har tankar på att skada dig själv eller ditt barn, kan du ha en postpartumdepression. Det är viktigt att du tar kontakt med någon för att få hjälp. Din läkare kan hjälpa dig att hitta en terapeut eller rådgivare som kan erbjuda stöd och behandling.

Det är särskilt viktigt att söka akut hjälp direkt om du har vanföreställningar eller hallucinationer, paranoida tankar, förvirring eller ihållande tankar om att skada dig själv eller ditt barn. Dessa tecken kan tyda på postpartumpsykos, ett sällsynt men allvarligt problem.

• Är postpartumdepression verklig?
• Hur länge varar postpartumdepression?
• Statistik om postpartumdepression
• Symtom och tecken på postpartumdepression
• Orsaker till postpartumdepression
• Postpartumpsykos
• Prenatal depression
• Postpartumångest
• Kan män få postpartumdepression?

Är postpartumdepression verklig?

Postpartumdepression är verklig och går att behandla. Men det är viktigt att söka hjälp.

Myter om postpartumdepression kan göra det svårare att känna igen tillståndet. Personer som har hört myter om PPD kan tro på dem och vara mindre benägna att söka hjälp.

Här är några viktiga fakta om PPD:

• Humörsvängningar efter förlossningen är normala och försvinner ofta efter en vecka eller två. Klinisk depression är inte typisk, och den kanske inte försvinner utan behandling.
• PPD är inte samma sak som ”baby blues”. Ungefär 80 % av kvinnorna upplever baby blues efter förlossningen. Baby blues kännetecknas av milda till måttliga känslor av trötthet, stress, sorg, gråt eller ensamhet. Dessa symtom försvinner vanligtvis av sig själva efter cirka två veckor.
• PPD utvecklas ofta under de första sex månaderna efter förlossningen, men utvecklas även senare hos vissa personer. I de flesta fall uppträder symptomen på PPD under det första året efter förlossningen.
• PPD kan drabba alla nyblivna föräldrar, oavsett om de är adoptivföräldrar eller biologiska föräldrar. Pappor kan också drabbas av PPD – det kan drabba vem som helst oavsett ålder eller bakgrund.
• Förstörande tankar om att dåliga saker ska hända barnet är vanliga vid PPD. Att ha dessa tankar betyder inte att en förälder kommer att skada sitt barn.
• Symtomen på PPD varierar mycket. Att känna sig ledsen eller gråtfärdig kan tyda på PPD, men känslor av ångest, avkoppling, ilska, sorg eller värdelöshet är också vanliga.

Hur länge varar postpartumdepression?

Och utan behandling kan postpartumdepressionen pågå under lång tid. Den kanske inte försvinner på veckor, månader eller till och med år. Under denna tid kan symtomen förbli desamma, men de kan också förändras eller bli svårare.

Med behandling är det troligt att man blir helt återställd från PPD. Hur lång tid det tar att återhämta sig kan bland annat bero på hur länge PPD var obehandlat, hur allvarliga depressionssymtom det var och vilken typ av behandling det rörde sig om. Vissa depressioner är behandlingsresistenta, och den bästa behandlingen skiljer sig åt för varje person.

En del personer kan till exempel återhämta sig helt enkelt genom att få mer stöd och öva meditation och avslappning dagligen. Vissa kan behöva flera terapisessioner innan de ser en förbättring. Andra kanske inte förbättras utan en kombination av terapi och antidepressiva läkemedel.

PPD påverkar inte bara hälsan hos den förälder som har det, utan även deras relation till sin partner och andra barn. Föräldrar med PPD kan ha svårt att ta hand om sitt barn eller få kontakt med sitt barn. Detta kan ha en livslång inverkan på barnets beteende och hälsa.

Med behandling börjar PPD vanligtvis förbättras. Rådgivning är en rekommenderad behandling för PPD. Vissa personer känner sig bättre direkt efter att ha pratat med en rådgivare. Vissa känner sig bättre efter några samtal.

Om symtomen på depression kvarstår kan medicinering rekommenderas. Det kan ta några veckor innan medicinerna är helt effektiva, men vissa personer ser en förbättring inom några dagar.

Statistik om postpartumdepression

Enligt American Psychological Association kommer ungefär en av sju kvinnor att drabbas av postpartumdepression. Ungefär 600 000 kvinnor får diagnosen PPD varje år. Men denna siffra omfattar endast levande födda barn. När räkningen inkluderar dem som har haft en dödfödsel eller ett missfall ökar den till nästan 900 000 diagnoser varje år.

• I nyblivna mödrar är andelen klinisk postpartumdepression så hög som 20 %.
• Omkring 8 % av adoptivföräldrarna upplever allvarlig PPD.
• Om statistiken tenderar att förlita sig på självrapportering, så den verkliga andelen personer som har PPD kan vara mycket högre.
• Personer som lider av depression, ångest eller andra stämningsrelaterade psykiska problem löper upp till 35 % större risk att drabbas av PPD.
• En person som tidigare har haft PPD löper mellan 10 % och 50 % större risk att utveckla PPD vid senare förlossningar.
• Personer som lever i fattigdom och/eller som inte har tillgång till god hälso- och sjukvård löper en högre risk för PPD. En studie från 2010 visade att kvinnor som hade fyra socioekonomiska riskfaktorer hade 11 gånger större risk att utveckla PPD än kvinnor som inte hade någon av de fyra riskfaktorerna. (Studien betonade det faktum att människor med vilken socioekonomisk status som helst kan utveckla PPD.)

Symtom och tecken på postpartumdepression

Depression efter förlossningen påverkar människor på olika sätt. Många människor som just har fått barn känner sig trötta, oroliga, ängsliga eller stressade. De kan också uppleva milda känslor av depression. Ibland går dessa känslor över av sig själva, utan medicinsk behandling. Men ibland varar de länge.

Att ha några symtom på postpartumdepression kan betyda att det är en bra idé att prata med en utbildad sjukvårdspersonal, särskilt om symtomen påverkar det dagliga livet eller orsakar varaktigt lidande. Ett bra första steg är att prata med en läkare, men terapeuter och rådgivare är utbildade för att hjälpa till med depression. En läkare kan ge en hänvisning till en rådgivare.

Många olika symtom kan tyda på PPD. Här är några av de vanligaste:

• Känslor av sorg, hopplöshet eller tomhet
• Ointresse för hobbies eller att umgås med vänner och familj
• Sömnproblem, inklusive försovning eller sömnlöshet
• Mycket stämningsfullhet, ilska eller raseri
• Känsla av panik, panikattacker
• Känsla av överdriven nervositet, ångest, oro eller rastlöshet
• Huvudet, mag- eller muskelsmärta
• Mangel på aptit eller ökad aptit
• Minnes- och koncentrationssvårigheter
• Trötthet, frekvent gråtande
• Tvivel om förmågan att vara en bra förälder
• Tankar om att skada sig själv eller barnet

Orsaker till postpartumdepression

Orsaken till postpartumdepression är inte känd. Man tror att den snabba minskningen av östrogen- och progesteronhormonerna efter förlossningen spelar en roll. Sömnbrist och den känslomässiga överväldigning som ofta följer med att bli förälder kan också bidra.

Vissa riskfaktorer kan göra det mer sannolikt att en person kommer att utveckla depression under graviditeten eller efter förlossningen. Det är viktigt att prata med en läkare om riskfaktorer och screening för postpartumdepression under graviditeten. Att bli screenad för depression i ett tidigt skede kan hjälpa till att förhindra att symptomen blir allvarliga.

Riskfaktorer för postpartumdepression är bland annat:

• Familjens historia av depression
• Personlig historia av depression, ångest, eller andra humörproblem
• En utmanande bebis eller en bebis med särskilda behov
• Att vara en första-gången mamma
• Stressiga livshändelser (andra än förlossning) under graviditeten eller efter förlossningen
• Lite eller inget socialt stöd
• En traumatisk eller komplicerad förlossning
• En oönskad graviditet eller osäkra känslor om graviditet eller föräldraskap

Psykos efter förlossningen

Den allvarligaste perinatala humörproblematiken är psykos efter förlossningen. Detta tillstånd är sällsynt. Det förekommer endast hos en eller två av 1 000 kvinnor. Det inträffar också vanligtvis snabbt, ofta så snart som 72 timmar efter förlossningen, men oftast inom två veckor efter förlossningen.

Att ha en bipolär sjukdom eller en familjehistoria av bipolär sjukdom är den främsta riskfaktorn för postpartumpsykos. Kvinnor med bipolär sjukdom löper 40 % större risk att drabbas av psykos efter förlossningen. De som har haft en psykotisk episod tidigare löper också större risk.

Symtom på postpartumpsykos är bland annat:

• Delusioner
• Höra eller se saker som ingen annan kan se (hallucinationer)
• Irritabilitet
• Rastlöshet, hyperaktivitet, sömnlöshet
• Paranoida tankar
• Skiftningar i humöret
• Kommunikationssvårigheter, förvirring

Postpartumpsykos sägs likna en manisk episod. Tillståndet är så farligt eftersom det kan leda till ett brott med verkligheten, vilket kan leda till självskadebeteende eller att barnet skadas.

Detta tillstånd är tillfälligt och går att behandla. Många människor återhämtar sig helt och hållet. Men cirka 5 % av fallen av postpartumpsykos slutar med självmord och cirka 4 % slutar med barnamord. Så postpartumpsykos betraktas som en medicinsk nödsituation. De som har några symtom, särskilt vanföreställningar eller hallucinationer, bör genast uppsöka en läkare.

Prenatal depression

En annan perinatal humörproblematik är prenatal (antenatal) depression, eller depression under graviditeten. Mellan 15 och 24 procent av kvinnorna drabbas av depression under graviditeten. Personer med prenatal depression kan känna sig oroliga, ängsliga, stressade eller värdelösa. De kan förlora intresset för hobbyer som de vanligtvis tycker om, känna sig irriterade eller arga, ha sömnproblem, uppleva energiförlust eller känna sig mer eller mindre hungriga än vanligt.

En del människor är ovilliga att diskutera symtom på depression under graviditeten med sin vårdgivare, eftersom de tror att de borde känna sig glada och upprymda snarare än ängsliga, stressade och deprimerade. Sociala eller kulturella faktorer kan också göra det svårt att prata om depression eller söka hjälp. Vissa människor kan tro att deras låga humör är normalt under graviditeten eller beror på hormonförändringar. Men när symtomen orsakar lidande kan hälsan hos både förälder och barn bli lidande. Depression under graviditeten har kopplats till låg födelsevikt och för tidig födsel.

Då vissa symtom på prenatal depression liknar de förändringar som vanligtvis kännetecknar graviditeten är det viktigt att diskutera känslomässiga eller humörförändringar med en läkare, även om de inte frågar. Terapi eller rådgivning för prenatal depression kan vara till hjälp. Det är särskilt viktigt att söka hjälp om deprimerade känslor eller lågt humör förekommer minst varannan dag i mer än två veckor.

Postpartum Anxiety

Postpartum anxiety är ett annat perinatalt humörproblem som människor kan uppleva efter förlossningen. Detta tillstånd är vanligt: I en studie där man undersökte 1 024 kvinnor under tre månader efter förlossningen fann man att det påverkade mer än 11 % av kvinnorna, medan endast 6 % utvecklade postpartumdepression.

Postpartum ångest går ofta obemärkt förbi, så det kan vara ännu vanligare än PPD. Men den är inte lika välkänd. Personer som är medvetna om tecknen på PPD och upplever symtom som inte stämmer överens med det tillståndet kanske inte inser att det de upplever är ett psykiskt problem som kan förbättras med behandling.

Postpartum ångest börjar ofta under graviditeten, men den kan utlösas efter förlossningen av stress eller en svår händelse. Riskfaktorer inkluderar en historia av ångest eller depression, ätstörningar, tvångssyndrom (OCD) eller gråt eller oro under PMS.

Till tecken på postpartum ångest hör bland annat:

• Sorg, panik eller stress som stör vardagen
• Överdriven energi eller snabba tankar
• Störande eller påträngande tankar om dåliga saker som händer barnet
• Förändringar i aptiten
• Sömnsvårigheter
• Irritabilitet
• Svårigheter att koncentrera sig, minnesproblem

Likt postpartumdepression kan postpartumångest behandlas. Den kanske inte försvinner av sig själv, så det är viktigt att söka hjälp. Det är också möjligt att ha både PPD och postpartum ångest, så det är en bra idé att ta upp alla symtom, även om de inte verkar särskilt plågsamma vid tillfället. Behandlingen omfattar ofta kognitiv beteendeterapi, medling och avslappningsövningar, mindfulnessövningar och ibland medicinering. Motion rekommenderas också ofta.

Kan män få förlossningsdepression?

Mödrar (eller den förälder som föder barn) är inte de enda som kan drabbas av förlossningsdepression. Pappor (eller den förälder som inte fött barn) kan också drabbas av vad som kallas paternal postpartum depression (PPPD). Detta tillstånd drabbar cirka 10 % av alla pappor i världen. Riskfaktorer är bland annat en historia av depression, ekonomiska problem, brist på socialt stöd, relationsstress, trötthet eller traumatiska förlossningsupplevelser. En viktig riskfaktor är om mamman också drabbas av depression. Forskning tyder på att så många som hälften av alla pappor med en partner som har PPD också har depression.

Några tecken på postpartumdepression hos män är bland annat:

• Missbruk av alkohol eller droger
• Vrålighet, irritabilitet, impulsivitet eller våldsamt beteende
• Huvud- eller magsmärtor, matsmältningsproblem
• Ointresse för arbete eller hobbyer
• Överansträngning
• Trötthet
• Känslor av värdelöshet
• Förändringar i temperament, personlighet eller beteende
• Självmordstankar
• Självisolering från vänner och familj

PPPD kan leda till relationssvårigheter och göra det svårt att vara närvarande som förälder. Känslor av depression kan också förvärras och leda till självmordstankar eller, i vissa fall, till döden. Det är viktigt att söka hjälp. Behandlingsalternativen kan omfatta terapi, stödgrupper, familje- eller relationsrådgivning och i vissa fall antidepressiva läkemedel. PPPD går att behandla och de flesta mår bättre snart efter att ha påbörjat behandlingen.

1. Bennington-Castro, J. (2018, January 29). Lider du av en förlossningsdepression? Everyday Health. Hämtad från https://www.everydayhealth.com/depression/guide/pregnancy
2. Colino, S., & Fabian-Weber-N. (n.d.). Postpartum anxiety: Den andra baby blues vi behöver prata om. Föräldrar. Hämtad från https://www.parents.com/parenting/moms/healthy-mom/the-other-postpartum-problem-anxiety
3. Depression bland kvinnor. (2018, 28 juni). Centers for Disease Control and Prevention. Hämtad från https://www.cdc.gov/reproductivehealth/depression/index.htm
4. Fraga, Juli. (2016, 29 augusti). Prenatal depression kan vara den allvarligaste formen av depression hos mödrar. Washington Post. Hämtad från https://www.washingtonpost.com/news/to-your-health/wp/2016/08/29/prenatal-depression-may-be-the-most-severe-form-of-maternal-depression/?utm_term=.7829897a50e1
5. Goyal, D., Gay, C., & Lee, K. A. (2010). Hur mycket ökar låg socioekonomisk status risken för prenatala och postpartala depressiva symtom hos förstföderskor? Women’s Health Issues, 20(2). Hämtad från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2835803
6. Kim, P., Swain, J. E. (2007). Sad dads: Paternal postpartum depression. Psychiatry, 4(2). Hämtad från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2922346
7. Kingsberg, S. (2014, 13 oktober). Postpartum depression: Myter och fakta. Universitetssjukhusen. Hämtad från http://www.uhhospitals.org/myuhcare/health-and-wellness/better-living-health-articles/2014/october/postpartum-depression-myths-and-facts
8. Postpartum depression (2018, september 1). Mayo Clinic. Hämtad från https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/postpartum-depression/symptoms-causes/syc-20376617
9. Fakta om postpartumdepression. (n.d.). National Institute of Mental Health. Hämtad från https://www.nimh.nih.gov/health/publications/postpartum-depression-facts/index.shtml
10. Postpartum psychiatric disorders. (n.d.). Massachusetts General Hospital Center for Women’s Mental Health. Hämtad från https://womensmentalhealth.org/specialty-clinics/postpartum-psychiatric-disorders
11. Postpartum psykos. (n.d.). Postpartum Support International. Hämtad från http://www.postpartum.net/learn-more/postpartum-psychosis
12. Sad pappor: Vetenskap säger att även män lider av postpartumdepression. Föräldrar. Hämtad från https://www.parents.com/parenting/dads/sad-dads
13. Tecken på postpartumdepression och ångest hos män. (2018). Pacific Post Partum Support Society. Hämtad från http://postpartum.org/services/dads/signs-of-ppd-anxiety-in-men
14. Statistik om postpartumdepression. (2018). Hämtad från https://www.postpartumdepression.org/resources/statistics
15. Stone, K. (2011). 6 saker som påverkar hur snabbt du återhämtar dig från postpartumdepression. Hämtad från http://www.postpartumprogress.com/six-things-that-can-affect-how-quickly-youll-recover-from-postpartum-depression
16. Vad är postpartum depression & ångest? (n.d.). American Psychological Association. Hämtad från https://www.apa.org/pi/women/resources/reports/postpartum-depression.aspx