Förbultade, spruckna framtänder (främre tänder) återspeglar de primära ocklusala traumakrafter som patienten har utsatt dem för.
När en patient utövar onormalt stora bettkrafter på tänderna kan det uppstå stresssprickor, flisor och slitage (nötning). Detta är känt som primärt ocklusalt trauma. Primärt ocklusalt trauma innebär att det inte har skett någon förlust av det parodontala fästet (gingivala fästfibrer, parodontalligament eller ben), och själva tänderna skadas av de överdrivna krafterna på dem.
Detta tillstånd är besläktat med sekundärt ocklusalt trauma, i det avseendet att båda ger upphov till förändringar i patientens bettförhållande (ocklusion). Sekundärt ocklusalt trauma uppstår dock när det har skett en viss grad av förlust av parodontala fästen, och även normala bettkrafter som en gång tolererades av tandköttet, de parodontala ligamenten och benet är nu för stora för att dessa strukturer ska kunna stå emot. Resultatet är att tänderna lossnar, tippar och rör sig.
Mer på ToothIQ.com
