Normalt sett brukar jag undvika regionala jetplan. Jag har helt enkelt aldrig tyckt att de är bekväma, och mindre plan gör mig nervös. På en affärsresa till Omaha nyligen hade jag dock inget annat val. Om jag ville återvända hem samma dag var jag tvungen att ta den biten på dagens sista flyg. Jag hade ursprungligen bokat denna flygning med ett Embraer 175-flygplan i coach. Som ett sista hurra för min Gold-status fick jag dock en uppgradering till First. På så sätt fick jag chansen att prova American E-175:s förstaklassupplevelse.
Förvånansvärt nog var detta min första flygning någonsin med American Eagle. Det var också min första flygning med E-175. Hej, jag sa att jag menar allvar med att undvika regionala jetplan. Mina avgeek-vänner har dock alltid insisterat på att E-175 är en fin flygning, så jag såg faktiskt fram emot att prova den. Slutligen var detta mitt första besök på Omahas Eppley Airfield
Relaterat: recension av Alaska Airlines E-175 First Class av Rocky.
American Airlines (AA) Flight 3248
- Torsdag den 10 januari 2017
- Flyg från American Eagle
- Avgång: Omaha – Eppley Airfield (OMA), Gate A7, 19:21, 2m tidigt
- Ankomst: DFW International Airport (DFW), terminal B, gate B12, 21:07, 8m tidigt
- Duration: 1 timme och 46 minuter
- Säte: 3A
- Utrustning: Embraer 175
Mitt affärsmöte var i Lincoln, 60 mil västerut. Efter en enkel bilresa dit anlände jag till terminalen cirka 90 minuter före ombordstigning. I säkerhetskontrollen stod totalt en person i kö, och de hade en PreCheck-körning. Det tog naturligtvis 30 sekunder att komma igenom. Jämför detta med min flygning hit från DFW, där TSA stängde PreCheck-körbanan i terminal C klockan 7. Grrrr….
Och även om om ombordstigningen började några minuter för sent, så går de här små flygplanen ombord mycket effektivare. Jag hittade snabbt min plats i den spetsiga änden, och vi sköt tillbaka ett par minuter tidigare.
American E-175 First Class – Sittplatser och interiör
American konfigurerar denna version med 12 platser i First, 20 i Main Cabin Extra och 44 i Main Cabin. Även om det är ett litet plan verkade det vara ett rymligt och passagerarvänligt arrangemang. First Class består däremot av fyra rader i en 1-2-konfiguration. För de som har turen att få tag på ett fönster till vänster innebär det en utmärkt mängd utrymme och avskildhet.
Jag lyckades sno åt mig 3A, en av de enkla platserna. Sätet verkade rymligare än den annonserade 37-tumsavståndet. Kanske beror det på konfigurationen med ett enda säte.
Sätet i sig självt var klätt i smart, grått läder och var i bra skick. Det innehöll också märkbart bättre armbågsutrymme, tack vare att man inte hade någon granne att oroa sig för.
Å andra sidan verkade sätena ganska tunna. Eftersom detta bara var en flygning på en timme och 45 minuter märkte jag inte av några komfortproblem. Faktum är att jag tyckte att de var bekväma för både benen och ryggen. Jag kan dock inte säga hur dessa skulle hålla på en längre flygning.
Ett varningens ord: det finns en märkbar skillnad i utrymmet för bagageutrymmen i bagageutrymmena mellan vänster och höger sida. De högra facken klarar en vanlig rollaboard. De på vänster sida kan dock endast rymma en stor ryggsäck eller mindre väskor. Jag var tvungen att använda facket på andra sidan gången för mitt handbagage.
American E-175 First Class – Underhållning ombord
Räkna med att jag blev förvånad när jag upptäckte fungerande WiFi på den här flygningen! American har utrustat de nyare E-175:orna med den GoGo WiFi som finns på mainline-flygplan. Hastigheterna var inte alls dåliga, och som T-Mobile-kund njöt jag ordentligt av den ena timmen med gratis WiFi. Tyvärr finns det en skriande brist – ingen strömförsörjning i sätet. På en flygning på mindre än två timmar är det visserligen inget större problem. Tänk dock på detta om du behöver arbeta i terminalen innan du går ombord. Om du hade hoppats att du skulle kunna få ström och fortsätta jobba ombord är du körd.
American E-175 First Class – Mat, dryck och upplevelser ombord
Till min stora förvåning kom First Class FA:n och bjöd på en dryck före avresan. Med tanke på att det är svårt att få tag på en fördrink även på mainline, imponerade detta på mig. Jag beställde en gin & tonic för att få igång festen. Efter en lång dag var den verkligen perfekt.
När vi väl var i luften inledde FA:n huvudservicen cirka 20 minuter efter start. Omaha till Dallas är en sträcka på bara 586 miles, så förutom ytterligare en dryck bestod det enda som erbjöds av AA:s ökända First Class-snackkorg. Även om jag fortfarande är generellt sett inte imponerad är utbudet marginellt förbättrat jämfört med lanseringen 2014. CLIF-barer räknas åtminstone som smaskiga.
Samt sett är servicen hyfsad för inrikes First Class. Flygförvaltaren var vänlig, erbjöd drycker före avresan, uppmuntrade till att ta en bit från snackkorgen osv. Med andra ord helt okej för en kort inrikesflygning. Eftersom detta var en nattflygning kunde jag tyvärr inte fotografera särskilt mycket. Men jag lyckades ta en fin bild av Grapevine Mills Mall och de vidsträckta ljusen i Metroplex på vår sista inflygning till DFW-flygfältet.
American E-175 First Class – Slutliga tankar
Tala om att sätta förutfattade meningar på huvudet. Efter att ha blivit avtrubbad av en olidlig 4 timmars flygning från JFK till DFW i en Delta Connection CRJ-700 för några år sedan svor jag bort regionala jetplan. Dessutom köpte jag aldrig uppfattningen att E-170/E-190-serien var ett stort steg uppåt. Det har visat sig att E-175 verkligen är ett trevligt flygplan, särskilt i den spetsiga änden. Som Rocky påpekade utgör dessa plan en betydande förbättring jämfört med det typiska CRJ- eller E-145-flygplanet. Nej, jag tror inte att jag skulle vilja flyga ett av dessa på en tre timmar lång flygning, men för en kort flygning på 600 mil som den här är det ett bra plan. Särskilt om du får ett av de där enkelsätena!
Foto högst upp: ”N410YX – Republic Airlines Embraer 175, Minneapolis – Saint Paul International Airport” av Daniel Betts, via Flickr Creative Commons, licens Attribution-ShareAlike 4.0 International
- 30shares