För att veta hur man accentuerar ord på spanska räcker det med att känna till några grundregler och några särdrag att ta hänsyn till.
För accentuering delas orden in i fyra grupper: akut, platt, sdrújulas och sobreesdrújulas.
PALABRAS AGUDAS
Detta är ord vars toniska stavelse är den sista. Exempel: vision (visione), half (metà), city (città).
Dessa ord har en accent när de slutar på ”n”, ”s” eller vokal. Exempel: perfektion (perfezione); kanske (forse); kaffe (caffè).
VARORDE PLAINORD
Detta är ord vars toniska stavelse är den näst sista stavelsen. Exempel: casa (casa), coche (macchina), fácil (facile).
Dessa ord har en accent när de INTE slutar på ”n”, ”s” eller vokal. Exempel: penna (matita), lätt (facile).
SDRUGLADE ORD
Detta är ord vars betonade stavelse är den antepenultimala stavelsen. Exempel: diálogo (dialogo), médico (dottore).
Dessa ord är alltid betonade.
SUPPER SUDUPLEXALLOWS
Detta är ord vars toniska stavelse är stavelsen före den antepenultimala stavelsen. Exempel: dígaselo (glielo dica), cómpramelo (comppramelo).
Som med sdruff-ord är dessa ord alltid betonade.
Inom dessa fyra grundregler måste vi ta hänsyn till DIPTONGOS, HIATOS och TRIPTONGOS.
Diftonger och hiatuser är kombinationer av två vokaler och skillnaden mellan de två är att om de två vokalerna ingår i samma stavelse har vi en diftonge och om de tvärtom ingår i olika stavelser har vi en hiatus.
Diftonger kan bildas av följande vokalkombinationer:
- En öppen vokal (/a/, /e/, /o/) som föregås eller följs av en obetonad sluten vokal (/i/, /u/). Betoningen ligger alltid på den öppna vokalen, enligt de allmänna reglerna. Exempel: cambiar (ingen betoning eftersom det är akut och slutar på ”r”); estáis (betoning eftersom det är akut och slutar på ”s”).
- Två olika slutna vokaler (/i/, /u/). Om det i detta fall finns en betoning placeras den på den andra vokalen. Exempel: ciudad (utan accent eftersom det är platt och slutar på ”d”); acuífero (med accent eftersom det är ett ”d”).
Hiatus kan bildas av följande kombinationer:
- Två lika stora vokaler. Exempel: créeme, poseer… De accentueras enligt de allmänna accentueringsreglerna.
- Två olika öppna vokaler (/a/, /e/, /o/). Exempel: Jaén, león… De accentueras enligt de allmänna accentueringsreglerna.
- En kombination av en betonad sluten vokal (/i/, /u/) följt av en obetonad öppen vokal (/a/, /e/, /o/). Exempel: owl, act… De är alltid betonade.
- En kombination av en obetonad öppen vokal (/a/, /e/, /o/) följt av en betonad sluten vokal (/i/, /u/). Exempel: oír, país, maúlla… De är alltid betonade.
Triptoner är slutligen kombinationer av tre vokaler i samma stavelse. Deras struktur är nödvändigtvis obetonad sluten vokal + betonad öppen vokal + obetonad sluten vokal. De följer de allmänna accentueringsreglerna och betoningen ligger alltid på den öppna vokalen (den centrala). Exempel: cambiéis, Uruguay…
Efter att ha studerat de grundläggande reglerna för accentuering kommer vi att gå närmare in på de särdrag som vi måste ta hänsyn till för att korrekt accentuera alla spanska ord.
- Enstaviga ord (ord med endast en stavelse) betonas aldrig, utom de som för att skilja sig från ett annat homonymt ord har en diakritisk betoning (en betoning som endast används för att skilja dessa ord från varandra och som vi kommer att se senare). Exempel: Sal (sale), mar (mare), piel (pelle), vas (vai)…
- Adverb som slutar på -mente betonas enligt ovanstående regler som tillämpas på det ord som uppstår när suffixet tas bort. Exempel: snabbt (det har ett accentmärke eftersom ordet snabbt är ett ord med accent); endast (det har inget accentmärke eftersom ordet endast är platt och slutar på en vokal, så det har inget accentmärke).
- När pronomen läggs till ett verb gäller de allmänna reglerna för sammansättningen, men om verbet utan pronomen hade ett accentmärke behålls accentmärket även om reglerna inte kräver det. Exempel: coge > cógelo; sostén > sosténlo.
- Sammansatta ord: När ett ord ingår i ett annat sammansatt ord som det första elementet i detsamma förlorar det den accent som motsvarar det: décimo > decimoséptimo. I sammansättningar av adjektiv som är sammanfogade med bindestreck behåller dock varje element sitt uttal och sin betoning: hispano-soviético; crítico-biográfico.
Slutligt kommer vi att fokusera på den diakritiska accenten.
Den diakritiska tilden gör det möjligt att särskilja homonyma ord, det vill säga ord som har samma form men olika betydelse.
| Om inte TILDE | Med diakritisk TILDE | ||
| av | Preposition. Exempel: Marias hus. | dé | Från verbet dar. Exempel: Du måste ge mig nycklarna. |
| el | Artikel. Exempel: Mannen är lång. | he | Personligt substantiv. Exempel: Han är lång. |
| men | Adversativ konjunktion. Exempel: Jag visste att det inte var nödvändigt, men jag ville komma. | mer | Adverb för mängd. Exempel: Jag var så trött att jag inte kunde gå längre. |
| my | Possessivt adjektiv. Exempel: Mitt hus är mycket stort.Musikalisk ton. Exempel: Mi är alltid felstämd. | mí | Personligt pronomen. Exempel: Jag gillar teater. |
| se | Personligt substantiv. Exempel: Han studerade till provet på en kväll. | se | Perverbform av verben ser eller saber. Exempel: Var snäll mot dem / Jag vet inte svaret. |
| om | Konditionell konjunktion. Exempel: Om du studerar kommer du att klara provet. | ja | Adverb of affirmation. Exempel: Ja, jag är spanjor.Personligt pronomen. Exempel: Han talar bara om sig själv. |
| te | Personligt pronomen. Exempel: Gillar du klassisk musik? | té | Substantiv (dryck). Exempel: Jag älskar te. |
| tu | Possessivt adjektiv. Exempel: Din syster är mycket intelligent. | du | Personligt pronomen. Exempel: Du arbetar för hårt. |
.