Denna studie använder sig av skelett från en brittisk medeltida plats för att undersöka förhållandet mellan förekomsten av Harris-linjer och längd på långa ben, tjockleken på det kortikala benet och hypoplasier i tandemaljen. Vuxna och unga skelett analyseras separat. För de unga skelettdelarna fann man ett signifikant samband mellan förekomst eller frånvaro av Harris-linjer och tjockleken på det kortikala benet (mätt med kortikalt index) och mellan förekomsten av Harris-linjer och hypoplasier i tandemaljen. Det finns inget signifikant samband mellan Harris-linjer och längd på långbenet. Inget signifikant samband hittades mellan Harris-linjer och någon av de andra tre parametrarna för de vuxna. Resultaten tolkas med avseende på arten av de stressepisoder som gav upphov till Harrislinjerna i den studerade gruppen och effekterna av resorption av linjerna genom benremodellering. Denna studie förstärker en tidigare slutsats att en kombination av studier av Harris-linjer med andra aspekter av bentillväxt kan göra det möjligt att närmare definiera arten av de stresshändelser som ger upphov till linjerna. Det är bättre att studera ungdomar än vuxna när man undersöker sambanden mellan Harris-linjer och andra stressindikatorer.