Syftet med den här studien var att undersöka den relativa betydelsen av tidsmässiga och rumsliga skalor av habitatets heterogenitet för den regionala abundansen hos populationer i fläckiga miljöer. Den tidsmässiga skalan är livsmiljöns livslängd i förhållande till organismens generationstid, och den rumsliga skalan är avståndet mellan livsmiljöns fläckar i förhållande till organismens spridningsavstånd. En rumsligt explicit simuleringsmodell för populationstillväxt och spridning konstruerades för en population som är fördelad på ett rutnät. Nätet innehåller två typer av livsmiljöer, användbara och icke-användbara livsmiljöer, och användbara livsmiljöer finns i livsmiljöfläckar. De ”föds” slumpmässigt med en bestämd sannolikhet och de existerar under en bestämd tidsperiod, dvs. Avståndet mellan fläckar är direkt relaterat till storleken på fläckar av livsmiljöer när den del av rutnätet som består av användbara livsmiljöer hålls konstant. Ett faktoriellt simuleringsexperiment genomfördes där andelen av rutnätet i användbar livsmiljö hölls konstant och fläckarnas livslängd, fläckstorlek och arternas spridningsavstånd varierades. Den relativa betydelsen av den tidsmässiga skalan (fläckarnas livslängd) och den rumsliga skalan (fläckstorlek, ett surrogat för avståndet mellan fläckarna per artspridningsavstånd) för den regionala populationsstorleken testades med hjälp av variansanalys. Populationsstorleken ökade med ökande tidsmässig skala och minskade med ökande rumslig skala. Effekten av den tidsmässiga skalan var mycket större än effekten av den rumsliga skalan. Implikationer för utformningen av ekologiska forskningsprogram diskuteras.