Selen och/eller vitamin E hos får

Varför är selen och vitamin E viktiga i fårfoder?

Selen och vitamin E är viktiga i fårfoder. Selen är ett spårämne som tillsammans med E-vitamin förebygger och reparerar cellskador i kroppen. Selen och vitamin E spelar båda en roll i immunfunktionen och är viktiga för tillväxt, reproduktion och förebyggande av sjukdomar i vita muskler.

Selen finns i jorden och tas upp av växter. Får förbrukar selen med de växter de äter. E-vitamin finns främst i grönfoder. Både selen och E-vitamin lagras under en kort period i kroppen, främst i levern, så en kontinuerlig tillförsel av dessa näringsämnen via kosten säkerställer bästa möjliga produktion.

Vilka tillstånd orsakar brist på selen och/eller E-vitamin?

Missförhållanden i fråga om antingen selen eller E-vitamin eller båda kan orsaka illamående hos avkommor, minskad ullproduktion, minskad fertilitet hos tackor, nedsatt immunförsvar och sjukdom i de vita musklerna.

I Västaustralien är sjukdom i de vita musklerna den vanligaste manifestationen av brist på ett eller båda av dessa essentiella näringsämnen. Om endast skelettmuskulaturen drabbas kan detta resultera i ett sjukdriftssyndrom, men om hjärtmuskulaturen drabbas kan det förekomma plötsliga dödsfall.

Vilka får löper störst risk?

I WA förekommer vitmuskelsjuka oftast:

• hos avvanda får under de torra månaderna på sensommaren och hösten (E-vitaminbrist)
• hos lamm under vintern-våren (selenbrist) när grönfoderet är rikligt, särskilt om de är födda av tackor med selenbrist.

Snabbt växande lamm och avvanda får löper störst risk. Dessa unga djur har ett ökat behov av selen och E-vitamin för tillväxt och har haft mindre möjlighet än vuxna att ackumulera kroppsreserver av de två.

Vad orsakar att fåren får brist?

Får är predisponerade för selenbrist när de betas:

• bete som odlas på selenfattiga jordar (t.ex. sura jordar som får mer än 410 millimeter årlig nederbörd)
• lummiga, snabbt växande betesmarker
• betesmarker som domineras av blåsor
• betesmarker som har gödslats med tunga eller långvariga gödselmedel som innehåller svavel eller superfosfat.

Vitamin E-brist är utbredd i fårflockar i WA under den långa, torra sommar- och höstperioden när det är ont om grönfoder. Sena lamm som har betat grönfoder i mindre än tre månader drabbas oftast.

Vitamin E-brist är ofta förknippad med utfodring av avvanda får under långa perioder (2-3 månader) med torrfoder, hö och spannmål med liten eller ingen tillgång till grönfoder. E-vitaminreserverna uttömmas snabbare på en kost med mycket spannmål.

Vad är tecknen på selen- och/eller E-vitaminbrist?

Tecknen på brist är bland annat:

• svag tillväxt
• styv gång
• böjd rygg
• utseende hälta
• till synes
• motvillighet att röra på sig
• sudda dödsfall.

Hur kan veterinären hjälpa till?

För att minimera produktions- och djurförlusterna är det viktigt med tidig sjukdomsdiagnos och behandling. En veterinär kan hjälpa till att diagnostisera selen- eller E-vitaminbrist genom att samla in blod- eller obduktionsprover för laboratorieanalys.

The Department of Primary Industries and Regional Development, Western Australia (DPIRD) tillhandahåller subventionerade veterinärundersökningar för alla djursjukdomar med stora förluster i beståndet eller med liknande sjukdomstecken som en exotisk eller anmälningspliktig sjukdom för att öka sannolikheten för tidig upptäckt och för att förse handelspartnerna med bevis på att vi är fria från vissa sjukdomar. Mer information om subventioner för sjukdomsutredningar finns på webbsidan: Subventionerat pilotprogram för sjukdomsutredningar.

Vad är behandlingarna?

Selen

För en snabb förbättring när djuren visar synliga tecken på selenbrist är en drench eller injektion som innehåller selen den vanliga behandlingen. För korrekt dosering och behandlingsfrekvens för varje produkt, läs etiketten och kontrollera med din veterinär.

Anmärkning: Var försiktig när du ger flera selentillskott för att undvika överdosering av djuren. Selen kan vara dödligt för lamm som får en oral dos av ett milligram selen per kilo levande vikt eller en injektion av 0,5 mg/kg levande vikt, så det är viktigt att följa anvisningarna på produktetiketten.

E-vitamin

Drenka bristfälliga får med ett E-vitamin-drenk på 2000 mg/får. Detta håller i ungefär sex veckor. Svårt drabbade får kan kräva ytterligare en dos 2-3 veckor efter den första dosen. Om lupinos också drabbar fåren är en 4000 mg E-vitamin-drench mer effektiv.

Om fåren är för svaga för att tas in på gården, applicera ett E-vitaminpulver på kompletterande spannmål i hagen för att ge 2500-4000 mg E-vitamin per får.

Affekterade får blir bättre om de flyttas till en betesmark som innehåller grönfoder, t.ex. en sommaraktiv flerårig växt. E-vitaminet i grönfodret korrigerar i allmänhet bristen inom en vecka.

Hur kan jag förhindra att mina får får får brist?

Selen

På egendomar där det tidigare funnits problem med selenbrist kan ägarna överväga:

• att använda ett vaccin kombinerat med selen (effektivt i 6-8 veckor). Ge till dräktiga tackor 4-6 veckor före lamning
• dränka eller injicera lammen med selen vid märkning
• ge ruminal selenpellets oralt vid avvänjning (effektivt i 1-3 år beroende på produkt)
• tillämpa selengödsel (prills eller flis) på betesfållor (effektivt i tre år). Om tillräckligt många paddockar får selengödsel kan detta ersätta användningen av selenpellets
• utfodring med mineraltillskott som innehåller selen som tilläggsblock eller slick (observera att det individuella intaget av dessa tillskott kan vara mycket varierande inom en flock).

Vitamin E

För att förebygga E-vitaminbrist ska man ge orala dräktighetspiller 6-8 veckor efter det att betesmarken har blivit senarelagd och sedan var åttonde vecka tills grönfoder blir tillgängligt. Att ge spannmål som behandlats med E-vitamin är ett alternativ till att dränka enskilda får. Under sommaren och hösten bör man ge tillgång till grönfoder, t.ex. fleråriga betesmarker och buskar.

Sjukdomar som ser ut som selen- eller E-vitaminbrist

Syndrom	Signaler på sjukdom
Mjölk illgärning	Svår tillväxt och ullproduktion. Låg kroppskondition	Det finns många orsaker till illdrift där den vanligaste är protein- eller energibrist.
Lamhet	Inte viktbärande på lemmar	Artritskador i lederna är vanligen svullna, till skillnad från vid vit muskelsjukdom. Artrit kan förekomma på samma eller båda sidor. Vid vit muskelsjukdom drabbar hälta vanligtvis båda sidor. Notera att hälta kan förekomma vid fotröta och mul- och klövsjuka, så låt alltid en veterinär undersöka hälta hos får för att fastställa orsaken.
Svaghet och plötslig död vid körning	Svaghet, okoordinerad gång, förlamning	Plankt dödsfall vid körning av djur kan förekomma vid ett antal sjukdomar, bland annat: kalciumbrist orsakad av isplantförgiftning förgiftning av fluoracetat från gastrolobiumväxter anemi i samband med haemonchos, eperythrozoonos eller koboltbrist årlig rajgräsförgiftning (ARGT).

Rapportera ovanliga sjukdomstecken

Om du ser ovanliga sjukdomstecken, onormalt beteende eller oväntade dödsfall hos ditt djurbestånd ska du ringa din veterinär eller DPIRD:s lokala veterinärtjänsteman eller Emergency Animal Disease hotline på 1800 675 888.