BACKGROUND
Sköldkörteln är vanligtvis belägen i den nedre tredjedelen av halsen framför luftstrupen (trakea) och ovanför bröstbenet. Hos vissa patienter kan sköldkörteln eller massor i körteln växa sig stora och sträcka sig in i övre bröstet i ett utrymme som kallas mediastinum. Detta är känt som en substernal sköldkörtel. Om sköldkörteln sträcker sig in i detta utrymme och måste avlägsnas kirurgiskt kan detta i de flesta fall göras genom ett snitt i halsen. I mycket färre fall måste bröstkorgen också öppnas kirurgiskt (genom sternotomi), vilket är ett mer omfattande och invasivt ingrepp. I de två granskade studierna undersöks vilka patienter som har större sannolikhet att få en utvidgning av sköldkörteln in i bröstet, hur detta påverkar det kirurgiska resultatet och hur man kan förutsäga vilka som kan behöva ett ingrepp som kräver att bröstet öppnas.
Den fullständiga artikelns titel:
Moten AS et al. Demographics, disparities, and outcomes in substernal goiters in the United States. Am J Surg. January 6, 2016 .
Nankee L et al. Substernal goiter: När krävs sternotomi? J Surg Res 2015;199:121-5. Epub April 18, 2015.
SAMMANFATTNING AV STUDIEN
Den första studien (Moten, et al.) tittade på en stor databas med patienter som genomgick antingen en fullständig eller ensidig substernal tyreoidektomi mellan 2000 och 2010. De jämfördes med patienter som genomgått en fullständig eller ensidig tyreoidektomi som inte hade en del av sköldkörteln i bröstet. Gruppen bestod av 110 889 patienter som genomgick en sköldkörteloperation under studieperioden. Av dessa patienter krävde 5525 stycken substernal tyreoidektomi. De patienter som krävde att sköldkörtelvävnad avlägsnades från bröstet var oftare äldre, afroamerikaner, hade högt blodtryck, diabetes eller fetma. Dessa patienter behövde vanligtvis stanna längre på sjukhuset och var mer benägna att kräva en akut operation. Patienter som krävde substernal tyreoidektomi hade ökade odds för flera postoperativa komplikationer: blödning/hematom, andningssvikt, lungemboli/djup venös trombos, hypoparatyreoidism, hypokalcemi, kollapsad lunga, infektioner i blodomloppet, oavsiktlig punktering eller rivning samt dödsfall.