Skada på främre korsbandet (ACL-skada) är den vanligaste knäskadan. Dessa skador ses ofta hos personer som utövar sporter som belastar knät mycket, till exempel utförsåkning, basketboll och fotboll.
ACL-skada är en partiell eller fullständig bristning av det främre korsbandet (ACL) i knäet. Detta ligament finns i den främre delen av knät och spelar en viktig roll för att stabilisera knät. Det skyddar leden från yttre krafter och förhindrar att tibia (skenbenet) glider över femur (lårbenet). Den hjälper också knäleden att motstå rotationskrafter.
ACL-skada kan uppstå på grund av onormala rörelser i knäet eller skjuvkrafter som orsakar kollaps av knäleden. Orsakerna till ACL-skada är följande:
- Sluttligt stopp under löpning
- Snabba vridningar i knäet eller förändringar i kroppens riktning
- Fallande från en höjd eller landning från en höjd på ett felaktigt sätt
- Direktträff mot knäet eller kollision under idrottsgrenar som fotbolls tackling eller skidåkning
Symptom
Ett pop- eller sprickljud kan höras när korsbandsskadan uppstår. Svullnad uppstår också omedelbart eller inom några timmar och förvärras gradvis. Andra symtom är:
- Svår smärta
- Ömhet
- Omöjlighet att bära vikt på det drabbade knäet
- Svårt att gå
- Inskränkt rörelseomfång i knäet
- Förlust av stabilitet i knäet
Riskfaktorer
Kvinnor har en större benägenhet att drabbas av korsbandsskada jämfört med män. Barn som uppnår puberteten löper större risk att få en korsbandsskada jämfört med yngre barn, på grund av ökad kroppslängd och vikt. Bortsett från dessa faktorer är andra riskfaktorer som är förknippade med korsbandsskador följande:
- Driva sporter som fotboll, basket, skidåkning, baseball, gymnastik, och fotboll
- Omfattande skor
- Ökat slapphet i leden
- Förre korsbandsskada
- Spelar på hårt underlag
- Minskad muskelstyrka
Komplikationer av korsbandsskada
Dagliga aktiviteter kan utföras även om korsbandet är skadat, men det är mycket svårt att delta i idrottsaktiviteter. Därför brukar idrottare genomgå en operation för att återställa korsbandets funktion. Om skadan lämnas obehandlad under längre tid kan dock komplikationer uppstå. De kan vara:
- Arthrofibros – bildning av överdriven ärrvävnad som begränsar knäets rörelse
- Begränsat rörelseomfång
Diagnos av korsbandsskada
Sjukvården kan till en början bedöma symtom som ömhet, svullnad och rörelseomfång. Korsbandsskadan och knäets slapphet kan fastställas med hjälp av följande tester:
- Lachman-test: Under testet ombeds patienten att ligga i ryggläge och böja knäet något (till cirka 15o.) Därefter lägger vårdgivaren en hand bakom skenbenet och med den andra handen håller i låret och drar skenbenet framåt. Om rörelsen är begränsad är korsbandet normalt och om rörelsen är fri och mjuk anses korsbandet vara skadat.
- Anterior Drawer test: Instabilitet i knäet bedöms också med hjälp av detta test. Patienten ombeds att lägga sig ner i ryggläge. Patientens höft böjs till en vinkel på 45o och knäet böjs till en vinkel på 900, så att foten stöds på undersökningsbordet. Därefter håller vårdgivaren fast den övre delen av skenbenet med båda händerna och flyttar försiktigt skenbenet över lårbenet i riktning fram-tillbaka. En rörelse på mer än 6 mm jämfört med det icke påverkade knäet tyder på ett rivet korsband.
Om ovanstående tester är positiva kan vårdgivaren rekommendera magnetresonanstomografi (MRT) för att bekräfta diagnosen och gradera skadan.
Grad av korsbandsskada: Gradering av korsbandsskadan hjälper till att avgöra hur allvarlig korsbandsskadan är. Behandlingen beror också på skadans grad. Graden av korsbandsskada är följande:
- Grad I: Sträckta fibrer med liten smärta och ömhet
- Grad II: Partiell rivning eller rivna fibrer med begränsad knäaktivitet
- Grad III: Fullständig rivning av ligamentet med instabilt knä
Behandling av ACL-skada
Den omedelbara hanteringen för att behandla symtom på ACL-skada skulle vara RICE (R-Rest; I-Ice; C-Compression; E-elevation). Att ta tillräcklig vila, applicera ispåse, använda kompressionsbandage runt knäet och höja extremiteten över hjärtnivån skulle bidra till att lindra smärta och svullnad. Analgetika som ibuprofen kan också hjälpa till att minska smärtan.
För rivningar av grad I och grad II skulle RICE och fysioterapi hjälpa. Fysioterapi kan omfatta sträck- och förstärkningsövningar av musklerna runt knäleden. Att bära ett stöd hjälper också till att stabilisera knät och gör att ligamentet kan läka.
Ochirurgi utförs vid grad III-skador. Under operationen avlägsnas det skadade ligamentet och ersätts med en sena. Senan kan tas från en annan muskel runt knät eller från en matchande donator. Efter operationen kan du bli ombedd att ta tillräcklig vila och genomgå sjukgymnastik för att återställa knäets funktion.
Efter operationen kan patienten återuppta sina dagliga aktiviteter inom två till tre veckor. Det beror dock också på patientens läkning och allmänna hälsa. Därför rekommenderas en regelbunden uppföljning med vårdgivaren.
Förebyggande och botande av ACL-skada
Personer som löper risk att drabbas av ACL-skador bör vidta vissa åtgärder för att förebygga skadan. Dessa åtgärder bidrar också till att påskynda återhämtningen för patienten med skada:
- Undvik att bära högklackade skor och skor med klackar.
- Har du en knäskena när du spelar sport, till exempel fotboll.
- Undvik sporter som innebär vridning.
- Utbilda idrottarna i:
- Softa landningar – Öva dig på att landa med böjda knän efter ett hopp.
- Rätta hopptekniker
- Korrekt hållning
- Instant rekyl
Dietrekommendation vid korsbandsskada:
Efter korsbandsrekonstruktionen kan följande livsmedel läggas till i kosten för att få ett snabbt tillfrisknande:
- Mat som innehåller omega-3-fettsyror, såsom fisk, linfrön osv.
- Mat som innehåller zink, som fisk, skaldjur, frön, nötter och fullkorn
- Kalciumrika livsmedel, som mejeriprodukter, broccoli, mandel, okra, bladgrönsaker
Högre frågor
1. Varför löper flickor större risk att drabbas av en korsbandsskada?
Flickor, särskilt i åldern 15-20 år, löper störst risk att drabbas av en korsbandsskada på grund av hormonell påverkan och skillnader i muskelstyrka och anatomi.
2. Är det möjligt att idrotta efter en korsbandsskada?
Ja, efter en kirurgisk rekonstruktion av korsbandet kan en person fortsätta att idrotta.
3. Vilka senor används vid rekonstruktion av korsbandet?
Oftast används hamstrings senan eller patellar senan vid rekonstruktion av korsbandet.
4. Vilka idrotter är förknippade med högre risk för korsbandsskada?
Korsbandsskada är en vanlig skada, som kan uppkomma på grund av flera olika tillstånd. Sporter som fotboll, basket och skidåkning är dock förknippade med ökad risk för korsbandsskada.
5. Vilka övningar bör utföras efter en korsbandsskada?
Muskelstärkande övningar som hälstöd, quadricepsinställning, rakt benlyft, stående hamstring curls, wall slides, hip abduction etc. kan utföras efter en korsbandsskada.