Under årens lopp har Gallup-organisationen frågat tjugofem miljoner anställda i 189 olika länder. Enligt deras senaste undersökning fann de att endast 13 procent av arbetstagarna känner sig engagerade i sitt arbete. Den stora majoriteten – cirka 63 procent av oss – beskriver sig själva som ”inte engagerade”. Resten säger att de aktivt hatar sina jobb.
Det innebär att ungefär nio av tio arbetstagare runt om i världen ser sitt arbete som frustration snarare än uppfyllelse. Som en kommentator påpekade: ”Nittio procent av de vuxna tillbringar hälften av sina vakna liv med att göra saker som de helst inte vill göra på platser där de helst inte vill vara.”
Vi måste prata om skapandemandatet. Du kan se det i Första Moseboken kapitel 1 vers 28, där Gud välsignar Adam och Eva och säger: ”Var fruktsamma och föröka er och fyll jorden och underkasta er den, och ha herravälde över havets fiskar och över himlens fåglar och över allt levande som rör sig på jorden.”
Det är skapelsemandatet: att vi ska vara fruktsamma och föröka oss, att vi ska fylla, underkasta oss och härska över jorden. På samma sätt läser vi i 1 Mosebok kapitel 2 vers 15 att ”Herren Gud tog mannen och satte honom i Edens lustgård för att han skulle bruka den och bevara den.”
Märk här att för Adam är arbete inte en förbannelse, utan en välsignelse från Gud. Adams arbete i trädgården var i hög grad en del av Guds obefläckade paradis. Så varför är det så att många av oss inte upplever arbetet som en välsignelse?
Ja, det beror på vad som hände i 1 Mosebok kapitel 3. Adam och Eva vände sig bort från Gud, och på grund av det blev arbetet från och med den tidpunkten smärtsamt och svårt.
Men ändå, även efter den katastrofen, säger Gud till Noa: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden”. Gud upprepar alltså det skapelsemandat som fanns före syndafallet.
Det är mycket lätt att börja se vårt arbete som lite mer än ett nödvändigt ont snarare än som ett sätt att älska och hedra Guds skapelsemandat. Vi kan se arbetet som en pålaga som vi motvilligt gör eftersom vi måste betala räkningarna. Och även om det är sant att många av oss inte skulle göra de jobb vi gör om vi inte fick betalt, så är det ändå ingen komplimang när vi säger att någon bara gör det för pengarna. Vi har en känsla av att arbete är, och borde vara, mer än så. Innerst inne verkar vi veta att vårt arbete som människor är att vara fruktbara, att fylla, underkasta oss och härska – inte bara för att tjäna pengar.
Så, vad betyder detta skapelseuppdrag för din vardag? Det betyder att allt arbete – förutsatt att det inte är syndigt – är en handling som hedrar och förhärligar Gud. I den meningen finns det inget jobb, uppgift eller plikt som verkligen är vardaglig.
Aposteln Paulus återger skapelseuppdraget i Nya testamentet när han säger: ”Sträva efter att leva lugnt, sköta era egna angelägenheter och arbeta med era händer, så som vi har instruerat er, så att ni kan uppträda korrekt inför utomstående och inte vara beroende av någon.”
Förre reformationen var uppfattningen att endast munkar, nunnor och präster verkligen hedrade Gud med sitt arbete; allt annat var ”världsligt”. Till och med att gifta sig och skaffa barn ansågs stå i vägen för ett verkligt andligt liv.
Men skapelseuppdraget, att vara fruktbara och föröka sig och arbeta, bevisar motsatsen. Martin Luther skrev: ”Munks och prästers arbeten, hur heliga och mödosamma de än må vara, skiljer sig inte ett dugg i Guds ögon från de arbeten som utförs av den lantlige arbetaren på fältet eller av kvinnan som sköter sina hushållssysslor, utan … alla arbeten mäts inför Gud enbart genom tron.”
Luther sade till och med att det arbete som utförs av en pappa som byter blöja på sitt barn är något som Gud, med alla sina änglar, ler åt. Dessa ”arbetshandlingar”, sade Luther, ”är verkligen gyllene och ädla verk”, eftersom de är uttryck för tillit och kärlek till den Fader som har gett oss dessa saker att göra.
Oavsett om du komponerar en sonett, tämjer en ostyrig buske, håller en predikan, sitter vid en kontorsdator eller byter blöja – om det görs som ett uttryck för vår lydnad mot Guds skapelseuppdrag, så är alla dessa handlingar, för att använda Luthers uttryck, ”prydda med gudomligt bifall som med det dyraste guldet och de dyrbaraste juvelerna”.”
Nu undrar jag vilken skillnad den sanningen skulle göra för vår arbetstillfredsställelse?