Skyscraper, mycket hög, flervåningsbyggnad. Namnet började användas under 1880-talet, strax efter att de första skyskraporna byggdes, i USA. Utvecklingen av skyskrapor kom som ett resultat av att flera tekniska och sociala utvecklingar sammanföll. Termen skyskrapa gällde ursprungligen byggnader med 10-20 våningar, men i slutet av 1900-talet användes termen för att beskriva höghus av ovanlig höjd, i allmänhet mer än 40 eller 50 våningar.
Den ökade handeln i städerna i USA under 1800-talets andra hälft ökade behovet av affärsutrymmen i städerna, och installationen av den första säkra passagerarhissen (i Haughwout Department Store i New York) 1857 gjorde det praktiskt möjligt att uppföra byggnader som var mer än fyra eller fem våningar höga. Även om de tidigaste skyskraporna vilade på extremt tjocka murade väggar på marknivå, övergick arkitekterna snart till att använda en ram av gjutjärn och smidesjärn för att bära upp de övre våningarnas tyngd, vilket gjorde det möjligt att skapa mer golvyta på de lägre våningarna. James Bogardus byggde Cast Iron Building (1848, New York City) med en styv ram av järn som huvudstöd för de övre våningarnas och takets laster.
Det var dock förfiningen av Bessemer-processen, som användes för första gången i USA på 1860-talet, som möjliggjorde det stora framsteget i byggandet av skyskrapor. Eftersom stål är starkare och lättare än järn gjorde användningen av en stålram det möjligt att bygga riktigt höga byggnader. William Le Baron Jenneys 10 våningar höga Home Insurance Company Building (1884-85) i Chicago var den första som använde sig av en konstruktion med stålbalkar. Jenneys skyskrapor var också de första som använde sig av en gardinvägg, en yttre beklädnad av murverk eller annat material som endast bär sin egen vikt och som fästs på och stöds av stålskelettet. Strukturellt sett består skyskrapor av en underbyggnad av pelare under marken, en överbyggnad av pelare och balkar ovanför marken och en gardinvägg som hänger på balkarna.
I takt med att befolkningstätheten i städerna har ökat har behovet av byggnader som reser sig snarare än breder ut sig ökat. Skyskrapan, som ursprungligen var en form av kommersiell arkitektur, har i allt större utsträckning använts även för bostadsändamål.
Designen och utsmyckningen av skyskrapor har genomgått flera stadier. Jenney och hans skyddsling Louis Sullivan utformade sina byggnader för att betona vertikaliteten, med avgränsade kolonner som reser sig från bas till gesims. Det förekom dock även en viss bibehållande av, och en viss tillbakagång till, tidigare stilar. Som en del av den neoklassiska förnyelsen var till exempel skyskrapor som de som ritades av McKim, Mead och White modellerade efter klassiska grekiska kolonner. Metropolitan Life Insurance Building i New York City (1909) modellerades av Napoleon Le Brun efter Markuskampanilen i Venedig, och Woolworth Building (1913), av Cass Gilbert, är ett utmärkt exempel på nygotisk dekoration. Till och med art deco-sniderierna på torn som Chrysler Building (1930), Empire State Building (1931) och RCA Building (1931) i New York, som då betraktades som lika moderna som den nya tekniken, betraktas nu som mer besläktade med de gamla utsmyckade dekorationerna än med verkligt moderna linjer.
Den internationella stilen med sin totala enkelhet verkade perfekt lämpad för skyskrapsdesign, och under decennierna efter andra världskriget dominerade den området, med anmärkningsvärda tidiga exempel som Seagram Building (1958) i New York och Lake Shore Drive Apartments (1951) i Chicago. Denna stils starka vertikalitet och glasridåväggar blev ett kännetecken för det ultramoderna stadslivet i många länder. Under 1970-talet gjordes dock försök att omdefiniera det mänskliga elementet i stadsarkitekturen. Planeringsförordningar uppmuntrade till att man införde torg och parker i och runt basen av även de högsta skyskraporna, på samma sätt som planeringslagar under 1900-talets första decennier antogs för att förhindra att stadens gator skulle bli solfattiga raviner, vilket ledde till den kortare, trappstegsformade skyskrapan. Kontorstorn, som World Trade Center (1972) i New York och Sears Tower (1973; numera Willis Tower) i Chicago, fortsatte att byggas, men de flesta av dem, som Citicorp Center (1978) i New York, hade livliga och innovativa utrymmen för shopping och underhållning på gatunivå.
En annan faktor som påverkade design och konstruktion av skyskrapor i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet var behovet av energibesparing. Tidigare förseglade fönster som krävde kontinuerlig tvångsluftcirkulation eller kylning gav t.ex. plats för öppningsbara fönster och glasväggar som var tonade för att reflektera solens strålar i mellanstora byggnader. Kanske som en reaktion på den internationella stilens stramhet började man under 1980-talet återgå till mer klassiska ornament, som i Philip Johnsons AT&T Building (1984) i New York City. Se även höghus.
En förteckning över världens högsta byggnader finns i tabellen.
rank | byggnad | plats | år. färdigställd | höjd* (meter) | höjd* (fot) | belagda våningar |
---|---|---|---|---|---|---|
*till arkitektonisk topp, Mätt från nivån för den lägsta betydande fotgängarentrén utomhus till byggnadens översta arkitektoniska inslag, inklusive spiror men inte antenner, skyltar, flaggstänger eller annan funktionell eller teknisk utrustning. | ||||||
Source: Källa: Council on Tall Buildings and Urban Habitat. | ||||||
1 | Burj Khalifa | Dubai, Förenade Arabemiraten | 2010 | 828 | 2,717 | 163 |
2 | Shanghai Tower | Shanghai, Kina | 2015 | 632 | 2,073 | 128 |
3 | Makkah Royal Clock Tower Hotel | Mecka, Saudiarabien | 2012 | 601 | 1 972 | 120 |
4 | One World Trade Center | New York, N.Y., USA. | 2014 | 541 | 1 776 | 94 |
5 | Taipei 101 | Taipei, Taiwan | 2004 | 508 | 1 667 | 101 |
6 | Shanghai World Financial Center | Shanghai, Kina | 2008 | 492 | 1 614 | 101 |
7 | International Commerce Centre | Hong Kong, Kina | 2010 | 484 | 1,588 | 108 |
8 | Petronas Tower 1 | Kuala Lumpur, Malaysia | 1998 | 452 | 1 483 | 88 |
Petronas Tower 2 | Kuala Lumpur, Malaysia | 1998 | 452 | 1 483 | 88 | |
10 | Zifeng Tower | Nanjing, Kina | 2010 | 450 | 1 476 | 66 |
11 | Willis Tower | Chicago, Ill., USA. | 1974 | 442 | 1 451 | 108 |
12 | KK100 | Shenzhen, Kina | 2011 | 442 | 1,449 | 100 |
13 | Guangzhou International Finance Center | Guangzhou, Kina | 2010 | 440 | 1 444 | 103 |
14 | 432 Park Avenue | New York, N.Y., USA | 2015 | 426 | 1 396 | 96 |
15 | Trump International Hotel & Tower | Chicago, Ill.., USA. | 2009 | 423 | 1 389 | 98 |
16 | Jin Mao Tower | Shanghai, Kina | 1999 | 421 | 1,380 | 88 |
17 | Princess Tower | Dubai, Förenade Arabemiraten | 2012 | 413 | 1,356 | 101 |
18 | Al Hamra Tower | Kuwait City, Kuwait | 2011 | 413 | 1,354 | 80 |
19 | Two International Finance Centre | Hong Kong, Kina | 2003 | 412 | 1,352 | 88 |
20 | 23 Marina | Dubai, Förenade Arabemiraten | 2012 | 393 | 1,289 | 90 |
21 | CITIC Plaza | Guangzhou, Kina | 1996 | 390 | 1,280 | 80 |
22 | Shun Hing Square | Shenzhen, Kina | 1996 | 384 | 1 260 | 69 |
23 | Burj Mohammed bin Rashid, vid World Trade Center Abu Dhabi | Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten | 2014 | 381 | 1 251 | 88 |
24 | Empire State Building | New York, N.Y., USA. | 1931 | 381 | 1 250 | 102 |
25 | Elite Residence | Dubai, Förenade Arabemiraten | 2012 | 381 | 1 248 | 87 |