Vissa
Barns känslomässiga välbefinnande under de tidiga åren har en stark effekt på deras sociala relationer. Barn som är känslomässigt friska har bättre förutsättningar att etablera och upprätthålla positiva relationer med vuxna och jämnåriga. Tänk på dina egna barn eller andra du känner och de olika stadierna i deras socioemotionella utveckling när de växte upp.
Förskolebarn lär sig att prata om sina känslor och andras känslor. Den socioemotionella utvecklingen omfattar dock mer än att bara uttrycka känslor. Den innebär att ta turer, bli självständig när det gäller att följa rutiner, interagera mer med jämnåriga, engagera sig i meningsfulla relationer med andra, kontrollera känslor och utveckla en positiv självbild. Dessa färdigheter är avgörande för att barn ska kunna delta med framgång i skolan och i hemmet och för deras allmänna utveckling. Dessa färdigheter bygger upp barns social-emotionella förmågor som påverkar deras framgång i skolan och i livet.
Milstolpar
Diagrammet nedan ger en närmare titt på hur förskolebarn utvecklar social-emotionella färdigheter i olika åldrar. Kom ihåg att det finns individuella skillnader när det gäller åldern då barn uppnår dessa milstolpar. Milstolparna ska inte ses som en stelbent checklista för att bedöma barns utveckling, utan snarare som riktlinjer för när man kan förvänta sig att vissa färdigheter eller beteenden ska dyka upp hos små barn så att man är beredd att möta deras föränderliga behov. Se milstolparna som riktlinjer som hjälper dig att förstå och identifiera typiska mönster för barns tillväxt och utveckling. Du kan använda dessa milstolpar för att tillgodose behoven hos de små barnen i din familjebarnomsorg. Även om de färdigheter som lyfts fram i diagrammet utvecklas i en förutsägbar sekvens under förskoleåren är varje barn unikt. Ditt mål är att hjälpa alla barn att växa och lära sig till sin fulla potential.
Social-Emotionella utvecklingsmilstolpar i förskolan
Ålder 3
- Kopierar vuxna och vänner
- Visar tillgivenhet för vänner utan uppmaning
- Tar tur i lekar
- Visar omtanke om en gråtande kompis
- Tar på sig och klär av sig
- Förstår. begreppet ”min” och ”hans” eller ”hennes”
- Visar ett brett spektrum av känslor
- Skiljer sig lätt från familjemedlemmar
- Kan bli upprörd vid stora förändringar i rutiner
Ålder 4
- Gillar att göra nya saker
- Är mer och mer kreativ med att göra-tror-lek
- Lägger hellre med andra barn än ensam
- Samarbetar med andra barn
- Leker ”mamma” eller ”pappa”
- Ofta kan han inte avgöra vad som är verkligt och vad som är påhittat
- .tror
- Språkar om vad han eller hon gillar och är intresserad av
I 5 års ålder
- Vill göra vännerna nöjda
- Vill vara som vännerna
- Har större sannolikhet för att hålla med om regler
- Gillar att sjunga,
- Är medveten om kön
- Kan avgöra vad som är verkligt och vad som är påhittat
- Visar mer självständighet
- Är ibland krävande och ibland samarbetsvillig
Källa: Centers for Disease Control and Prevention (2013). Milstolpar för utveckling. En elektronisk resurs tillgänglig från: http://www.cdc.gov/NCBDDD/actearly/pdf/checklists/All_Checklists.pdf
Håll i minnet att förväntningar på utvecklingsmilstolpar styrs av kulturella värderingar och preferenser. I vissa kulturer förväntas barn till exempel inte kunna äta sig själva självständigt förrän de är tre eller fyra år gamla. I andra kulturer förväntas barn börja äta självständigt i tidig späd- och småbarnsålder. I ditt dagliga samspel med barn och deras familjer bör du påminna dig själv om att kultur och familjeprioriteringar påverkar barnens socioemotionella kompetens.
Om du är orolig för ett barns utveckling, rådgör med din tränare, coach eller administratör för familjebarnomsorg. Dela sedan noggrant dina tankar med barnets föräldrar. Beskriv barnets beteende och skälen till att du är orolig. Se till att ha specifika exempel på oro som du kan beskriva för föräldrarna. I vissa situationer kan familjerna uppmuntras att kontakta antingen sin vårdgivare eller sitt lokala offentliga skoldistrikt, som kan ordna en kostnadsfri utvecklingsscreening för barnet och som kan hjälpa barnet och familjen att få hjälp och resurser.
När du studerar diagrammet ovan kanske du märker att milstolparna är förknippade med olika aspekter av den social-emotionella utvecklingen: Vissa är förknippade med barns förmåga att delta i relationer med andra och andra är förknippade med positiv självkännedom. Vissa milstolpar har samband med barns förmåga att reglera eller kontrollera känslor och andra motsvarar barns förmåga att utföra olika uppgifter självständigt. Låt oss titta närmare på dessa aspekter av den socioemotionella utvecklingen:
Relationer med andra
Förskolebarn ägnar sig åt låtsaslek med vänner och använder ord och meningar för att uttrycka sina känslor och tankar. Även om de fortfarande kan behöva vuxenstöd för att dela leksaker och material med vänner, blir de bättre på egen hand med tiden. Förskolebarn förbättrar också sin förmåga att förstå och på lämpligt sätt reagera på sina vänners känslor. Barn med en sund social-emotionell utveckling har en balans mellan alla dessa komponenter.
Självkännedom
Förskolebarn förbättrar sin förmåga att kontrollera sin kropp under olika aktiviteter under dagen (t.ex, sitta i cirkeln eller leka i gymmet), turas om och föra samtal med jämnåriga, erkänna och använda sina egna och andras namn samt självvärdera och veta när de gjort lämpliga eller olämpliga val.
Emotionell reglering
Förskolebarn uppvisar en mängd olika känslor på olika sätt. De kan till exempel säga: ”Jag är upprörd!”. De kan matcha ansiktsuttryck med glada, arga, ledsna eller skratta när de är upphetsade. Samtidigt förbättrar de sin förmåga att hantera sina känslor för att matcha situationen och miljön och att kontrollera sina känslor (t.ex. separera lätt från familjemedlemmar). Även om förskolebarn är bättre än småbarn på att reglera känslor behöver de fortfarande mycket hjälp och övning för att utveckla dessa lämpliga beteenden.
Oberoende
Förskolebarn med ett sunt oberoende följer förutsägbara dagliga rutiner och aktiviteter i familjens barnomsorg, hemma och utanför hemmet, till exempel på en lekplats utomhus. De kan börja identifiera en favoritvän och be den vännen att leka, leka självständigt med leksaker och material och utföra många egenvårdsuppgifter, t.ex. klä på sig, gå på toaletten, äta mellanmål, mata sig själva eller göra sig redo för sängen. Självständiga förskolebarn berättar också för vårdnadshavarna om sin dag och lär sig och använder dagligen nytt ordförråd.
Emotionell läskunnighet
Emotionell läskunnighet är barns förmåga att märka och tala om sina egna känslor eller känslor, liksom andras känslor och känslor. Detta är en viktig del av den socioemotionella utvecklingen eftersom det hjälper barn att förstå sina egna känslomässiga upplevelser och samtidigt hjälper dem att erkänna och förstå andras känslomässiga upplevelser. Emotionell kompetens hjälper barn att lösa problem och reglera sina känslor. Dessa färdigheter är viktiga för att lyckas i förskolan och därefter. Barn som märker, talar om och är medvetna om sina känslor är mer benägna att fokusera på och engagera sig i dagliga rutiner och aktiviteter och mindre benägna att bli lätt frustrerade, få överdrivna raserianfall eller agera impulsivt.
Många barn lär sig att identifiera och diskutera känslor genom interaktioner eller samtal med lyhörda vuxna inom ramen för positiva relationer och stödjande miljöer. I ditt program bör du bädda in möjligheter till utveckling av sociala färdigheter under hela dagen. Du kan till exempel dela med dig av dina känslor om händelser eller upplevelser och uppmuntra barnen att dela med sig av sina egna känslor. Du kan också läsa böcker som diskuterar känslor eller sociala interaktioner. I avsnittet Tillämpa i den här lektionen hittar du ytterligare exempel på resurser och aktiviteter som du kan använda för att främja barns emotionella kompetens.
Supporting Preschool Children’s Social Emotional Development
Barn lär sig social-emotionella färdigheter inom ramen för sina relationer genom att titta på, imitera och reagera på andras sociala beteenden. Barn lär sig också av hur andra reagerar på deras känslor. Social-emotionella färdigheter är nära kopplade till ett barns familj, kulturella bakgrund och tidiga erfarenheter. Barn lär sig genom att interagera och skapa relationer med medlemmar i sina familjer, barnomsorgsgrupper, skolor och samhällen.
Det social-emotionella lärandet börjar redan i spädbarnsåldern, och vuxna är de mest inflytelserika modellerna för små barn. När vårdare bekräftar barns känslor, tar itu med deras behov och är lyhörda och stödjande, har förskolebarn bättre möjligheter att kommunicera sina behov och känslor och har större sannolikhet att uppvisa en sund social-emotionell utveckling.
En sund social-emotionell utveckling är starkt förknippad med lyhörda vårdare. Responsiva vårdgivare är stödjande och positiva, tillhandahåller stimulerande material, leker och engagerar sig med barnen, delar händelser och erfarenheter, följer barnens exempel och stöder barnens intressen och lärande. Responsiva vårdgivare planerar meningsfulla tillfällen under dagen för att hjälpa barnen att öva och lära sig sociala färdigheter. När du läser det här avsnittet kan du tänka dig vilken roll du spelar för att främja en sund social-emotionell utveckling för de barn som du har hand om.
Se
Gör
Barn i förskoleåldern som du tar hand om behöver dagligen möjligheter att delta i aktiviteter och rutiner som hjälper dem att lära sig nya social-emotionella färdigheter eller öva på redan befintliga färdigheter i roliga, stimulerande och stödjande miljöer. Du kan målmedvetet använda strategier under hela dagen för att stödja små barns social-emotionella utveckling. Att förstå milstolpar i utvecklingen är en viktig aspekt av arbetet med små barn. Att lära sig och förstå hur förskolebarn utvecklar social-emotionella färdigheter och kompetens hjälper dig att främja deras social-emotionella lärande och avgöra vilka typer av upplevelser som är mest värdefulla. Du hittar ytterligare resurser för att främja barns social-emotionella kompetens i avsnittet Tillämpa. Tänk på följande i ditt dagliga samspel med förskolebarn:
- Var lyhörd för barns interaktionsförsök och bygg vidare på vad barnen säger.
- Driv ofta ett utvecklingsmässigt lämpligt socialt samspel med barn och vuxna i dina dagliga upplevelser och rutiner.
- Följ barnens ledtrådar, signaler och preferenser.
- Inkludera känsloord i samtal med barn.
- Gör böcker tillgängliga som diskuterar känslor och sociala interaktioner.
- Ställ meningsfulla frågor till barn om deras handlingar, intressen, händelser och känslor.
- Uppmuntra barn att använda sina ord och prata med sina kamrater när konflikter uppstår. Använd ett utvecklingsanpassat språk och tillhandahåll samtalsmodeller och signaler som barnen kan följa om de behöver hjälp med att lösa ett problem.
- Säkerställ att du är lyhörd för barns unika behov, erfarenheter och bakgrund.
- Sök upp barnens familjer och var lyhörd för deras behov och önskemål.