1 juli 2014
De överlevande från en sydamerikansk stam som decimerades under 1950- och 60-talen drar Paraguays regering inför rätta för det folkmord de utsattes för.
Fallet med jägar- och samlarstammen Aché, som strövade omkring i de kuperade skogarna i östra Paraguay tills de brutalt tvingades bort, blev ökänt på 1970-talet.
I takt med att jordbruksexpansionen i östra Paraguay tog fart från och med 1950-talet såg sig Aché-stammen tvingad att försvara sin mark mot en ständigt ökande kolonistpopulation. Dessa kolonister började snart sätta upp räder för att döda de manliga Aché: kvinnor och barn tillfångatogs vanligtvis och såldes som slavar.
En av de mest ökända jägarna av Aché var Manuel Jesús Pereira, en lokal markägare. Han var anställd av Paraguays avdelning för ursprungsbefolkning, och hans gård förvandlades till ett Aché-”reservat”, dit tillfångatagna Aché transporterades. Misshandel och våldtäkt var vanligt förekommande. Otaliga andra dog av sjukdomar i andningsvägarna. Direktören för Native Affairs Department var en frekvent besökare och sålde också själv Aché-slavar.
Denna situation fördömdes av flera antropologer i Paraguay, av vilka många deporterades eller förlorade sina arbeten till följd av detta. Den tyska antropologen Mark Münzel uppmärksammade den internationellt. Hans rapport Genocide in Paraguay från 1973, som publicerades av den danska organisationen IWGIA, dokumenterade många av de grymheter som begicks mot Aché.
Survival International offentliggjorde Münzels redogörelse och sponsrade en utredning av den ledande internationella juristen professor Richard Arens, som fann att situationen var lika illa som andra hade rapporterat. Många andra internationella organisationer, akademiker och aktivister fördömde grymheterna och krävde att Paraguays regering skulle ställas till svars, vilket dämpade några av de värsta övergreppen.
Paraguays dåvarande president, general Alfredo Stroessner, betraktades dock som en viktig västlig allierad i regionen. De brittiska, amerikanska och västtyska regeringarna förnekade att folkmord ägde rum, och de amerikanska myndigheterna sponsrade den Harvard-baserade organisationen Cultural Survival (CS) för att ”granska statusen för ursprungsbefolkningarna i Paraguay”. Deras rapport till regeringen var konfidentiell, men en kopia erhölls enligt lagen om informationsfrihet. CS publicerade sedan en ändrad version.
Den förlitade sig delvis på vittnesmålet från Kim Hill, volontär inom fredskåren, och förnekade att folkmord hade ägt rum och kritiserade många av dem, såsom Münzel och Arens, som hade uppmärksammat Aché-folkens svåra situation i världen. USA:s stöd till Stroessners brutala regim fortsatte.
Nu söker de överlevande från folkmordet och deras ättlingar upprättelse. En Aché-organisation, National Aché Federation, har inlett en rättsprocess i Argentina, med råd från den ledande människorättsadvokaten Baltasar Garzón. Aché använder sig av den rättsliga principen om ”universell jurisdiktion”, enligt vilken de allvarligaste brotten som folkmord och brott mot mänskligheten kan prövas och bestraffas i ett annat land än det där de inträffade, om offren inte kan få rättvisa i sitt eget land.
Ceferino Kreigi, en Aché-företrädare, sade: ”Vi ber om rättvisa – det förekom tortyr, våldtäkt, misshandel. Vi kan inte längre bära den smärta vi har lidit.”
Achés advokat, Juan Maira, sade: ” jagades som om de vore djur, eftersom de ville stänga in dem i ett ghetto. När de väl var i reservatet fick de inte lämna det. De sålde inte bara barnen utan ibland även kvinnorna som slavar. Kanske 60 procent av befolkningen kunde ha utplånats.”
Achés befolkning ökar nu återigen, även om deras skogar har stulits för boskapsskötsel och jordbruk, och nästan helt förstörts.
Läs Survivals rapport om förnekandet av folkmordet på Aché.
Dessa bilder visar de eländiga förhållanden som de Aché som tillfångatogs och fördes ut ur skogen fick utstå i Aché-”reservatet”:
