Kära redaktör,
Angiotensin II-receptorblockerare (ARB) debatteras för närvarande som ett alternativ för behandling av coronavirus sjukdom 2019 (COVID-19).
Angiotensin I omvandlas till angiotensin II av angiotensinkonverterande enzym (ACE). Angiotensin II ansvarar för vasokonstriktion och proinflammatoriska effekter som medieras av angiotensinreceptor typ I (AT1). Angiotensinkonverterande enzym 2 (ACE2) omvandlar angiotensin II till angiotensin 1-7 som tvärtom uppvisar vasodilaterande och antiinflammatoriska effekter och uppväger effekten av angiotensin II som förmedlas av AT1. Patienter med kronisk behandling med ACE-hämmare uppreglerar både AT1-receptorer och ACE2 som påverkas av en minskad mängd angiotensin II som produceras av alternativa enzymatiska vägar (t.ex. av chymaser), dock fortfarande på ett balanserat sätt. Det har visats att ACE2 fungerar som en bindningsplats för SARS-CoV-2, vilket gör det möjligt för viruset att ta sig in. Kontinuerlig eliminering av ACE2 från cellytan minskar den kvarvarande ACE2-aktiviteten och förskjuter balansen mot AT1-aktivering, vilket orsakar pulmonell vasokonstriktion, överdriven inflammation och slutligen akut lungskada. Samtidigt leder en okontrollerad effekt av angiotensin II till hjärtmuskelskador och förhöjt blodtryck, vilket observeras i de allvarligaste fallen.
Det kan därför vara fördelaktigt att byta från ACE-hämmare till ARB hos patienter i riskzonen eller med COVID-19 för att förebygga sådana följdsjukdomar när de redan står på behandling som påverkar renin-angiotensinsystemet. Både ACE-hämmare och ARB har visat jämförbara fördelar på lång sikt när det gäller förebyggande av negativa kardiovaskulära händelser, vilket gör bytet motiverat, dessutom med minskning av hosta som kan misstolkas som ett av COVID-19 tecknen.
Tvärtom är det kontroversiellt att byta till andra blodtryckssänkande läkemedel vid tidpunkten för uppreglering av AT1-receptorer och ACE2 eller till och med att påbörja behandlingen med ARB hos ARB-naiva patienter.