Tillgång till livsmedel som stöder hälsosamma matmönster

Access to foods that support healthy eating patterns contributes to an individual’s health throughout his or her life.1 Hälsosamma matvanor innebär bland annat att man kontrollerar kalorierna, äter en mängd olika livsmedel och drycker från alla livsmedelsgrupper och begränsar intaget av mättade och transfetter, tillsatt socker och natrium.1 Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för kroniska sjukdomar.1-4 Det finns också belägg för att dålig kost och ohälsosamma kostvanor är riskfaktorer för högt blodtryck,2, diabetes,5-7 och cancer.8,9 Enligt 2015-2020 Dietary Guidelines for Americans omfattar hälsosamma matmönster: en mängd olika grönsaker, frukt, särskilt hela frukter, spannmål, varav minst hälften är fullkorn, fettfria eller fettsnåla mejeriprodukter, proteinkost, inklusive fisk och skaldjur, magert kött och fjäderfä, ägg, baljväxter (bönor och ärtor), osaltade nötter och frön samt sojaprodukter och oljor.1 Viss forskning har visat att ökad tillgång till hälsosamma livsmedel korresponderar med hälsosammare kostvanor.10

Det finns hinder för, och skillnader i, tillgängligheten och tillgången till livsmedel som stöder hälsosamma matvanor. Uppgifter från 2012-2013 visar att det genomsnittliga avståndet från amerikanska hushåll till närmaste stormarknad var 2,19 miles.11 Personer som inte har ett fordon eller tillgång till bekväm kollektivtrafik,12 eller som inte har matställen med hälsosamma valmöjligheter inom gångavstånd, har begränsad tillgång till livsmedel som stödjer hälsosamma matmönster.13 En studie i Detroit visade att personer som bor i övervägande svarta låginkomstkvarter reser i genomsnitt 1,1 miles längre till närmaste stormarknad än personer som bor i övervägande vita låginkomstkvarter.14 Transport och avstånd till källor till hälsosamma livsmedel påverkar låginkomst- och landsbygdssamhällen, särskilt äldre vuxna som bor i landsbygdssamhällen.13,15,16 För dem som inte har tillgång till bil eller kollektivtrafik kan kostnaden för restid för att hitta hälsosammare alternativ utöver utgifterna vara för hög.12

Ett annat hinder för att få tillgång till hälsosamma livsmedelsalternativ är att bo i en ”matöken”. I livsmedelsöknar saknas eller är livsmedelskällor begränsade, särskilt i låginkomstområden som sannolikt också har en högre andel närbutiker och små livsmedelsmarknader.17-19 Dessa alternativ tenderar att ha livsmedel av lägre näringskvalitet jämfört med stora kedjor av stormarknader, som kan ha ett bredare utbud av hälsosamma alternativ.20 Dessutom kan denna bristande tillgång till livsmedel som stödjer hälsosamma matmönster ha en större påverkan på medlemmar av samhällen som tillhör rasmässiga och etniska minoriteter, invånare i samhällen med låga inkomster17 och de som bor på landsbygden18. Flera studier har visat att invånarna i dessa samhällen löper större risk att drabbas av dålig tillgång till stormarknader, livsmedelskedjor och hälsosamma livsmedelsprodukter.10 Exempelvis har övervägande svarta och spansktalande stadsdelar färre stormarknadskedjor än övervägande vita och icke-spansktalande stadsdelar.10,16 Dessa skillnader kan minska tillgången till hälsosamma livsmedelsalternativ för minoritetsbefolkningar.

Betalningsförmåga påverkar också tillgången till livsmedel som stöder hälsosamma matmönster. Forskning visar att låginkomstgrupper tenderar att förlita sig på livsmedel som är billiga och bekväma att få tillgång till, men som har låg näringstäthet.21 Färska frukter och grönsaker och andra hälsosammare produkter är ofta dyrare i närbutiker och små livsmedelsmarknader än i större kedjor av stormarknader och livsmedelsbutiker.13,22 En sammanfattning av den senaste forskningen om denna fråga visade att ”i stadsdelar utan stormarknader får invånarna troligen betala högre priser för många hälsosamma livsmedel, eftersom små butiker vanligtvis tar mer betalt för varor som färskvaror. ”12 Forskningen visar också att prissänkningar av hälsosammare livsmedelsalternativ kan bidra till ökade inköp av dessa alternativ.23

Studier visar att det finns ett samband mellan oförmåga att få tillgång till livsmedel som stödjer hälsosamma matmönster och negativa hälsoutfall. I en studie av 40 000 invånare i Kalifornien undersöktes till exempel hur tillgången till hälsosamma livsmedelsalternativ påverkar andelen fetma och diabetes.24 Invånare i områden med färre färskvaror och gott om snabbmatsrestauranger och närbutiker löper större risk att drabbas av fetma och diabetes.24 Lägre andelar av fetma och diabetes hittades i områden med ökad tillgång till hälsosamma livsmedel och högre täthet av restauranger med full service och livsmedelsbutiker.24,25 Dessutom kan livsmedelsmiljön i närheten av skolor påverka barn och ungdomar. En studie visade att elever vars skolor låg inom en halv mil från en snabbmatsrestaurang hade större sannolikhet att vara överviktiga eller feta än elever vars skolor låg längre bort från snabbmatsrestauranger.26

Att förbättra tillgången till livsmedel som stödjer hälsosamma matmönster är en metod för att åtgärda hälsoskillnader och befolkningens hälsa. Flera strategier som syftar till att ”förbättra kosten genom att förändra livsmedelsmiljöer” övervägs och genomförs.8,10 En studie har till exempel visat att ett litet ekonomiskt incitament ökade användningen av förmåner från Supplemental Nutrition Assistance Program (SNAP) på deltagande lantbruksmarknader – vilket resulterade i ökad tillgång till hälsosamma livsmedel.27 Flera strategier har också föreslagits för att uppmuntra en mer rättvis tillgång till hälsosamma livsmedelsval, till exempel att ”locka till sig och öppna stormarknader i underförsörjda stadsdelar, sälja hälsosamma livsmedel till reducerade priser och begränsa det totala antalet snabbmatsrestauranger per capita i ett samhälle. ”10

Det behövs ytterligare forskning för att öka evidensbasen för vad som framgångsrikt kan påverka effekterna av tillgång till livsmedel som stödjer hälsosamma matmönster och hälsoutfall.8,10 Dessa ytterligare bevis kommer att underlätta folkhälsoinsatser för att ta itu med tillgång till hälsosamma matval som en social bestämningsfaktor för hälsa.

Hälsosynpunkt: Denna sammanfattning av litteraturen om tillgång till livsmedel som stödjer hälsosamma matmönster som en social bestämningsfaktor för hälsa är en snävt definierad undersökning som inte är tänkt att vara uttömmande och som kanske inte tar upp alla dimensioner av frågan.1,2 Kom ihåg att sammanfattningen troligen kommer att utvecklas i takt med att nya bevis kommer fram.