Tre av fem barn ammas inte under den första timmen i livet

En uppskattning är att 78 miljoner barn – eller tre av fem – inte ammas under den första timmen i livet, vilket innebär att de löper större risk att dö och drabbas av sjukdomar och att det är mindre troligt att de fortsätter att amma, skriver Unicef och WHO i en ny rapport. De flesta av dessa barn föds i låg- och medelinkomstländer.

I rapporten konstateras att nyfödda som ammar under den första timmen av livet har betydligt större chans att överleva. Även en försening på några timmar efter födseln kan innebära livshotande konsekvenser. Hud-till-hud-kontakt tillsammans med att suga på bröstet stimulerar moderns produktion av bröstmjölk, inklusive råmjölk, även kallad barnets ”första vaccin”, som är extremt rik på näringsämnen och antikroppar.

”När det gäller att börja amma är tajmingen allt. I många länder kan det till och med vara en fråga om liv eller död”, säger Henrietta H. Fore, Unicefs verkställande direktör. ”Ändå missar miljontals nyfödda varje år fördelarna med tidig amning och orsakerna – alltför ofta – är saker som vi kan ändra. Mammor får helt enkelt inte tillräckligt med stöd för att amma under de avgörande minuterna efter födseln, inte ens från medicinsk personal på vårdinrättningar.”

Avdelningen av amning under den första timmen efter födseln är högst i östra och södra Afrika (65 procent) och lägst i Östasien och Stillahavsområdet (32 procent), står det i rapporten. Nästan 9 av 10 barn som föds i Burundi, Sri Lanka och Vanuatu ammas inom den första timmen. Däremot är det bara två av tio barn som föds i Azerbajdzjan, Tchad och Montenegro som gör det.*

”Amning ger barn den bästa möjliga starten i livet”, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, WHO:s generaldirektör. ”Vi måste snarast utöka stödet till mödrar – oavsett om det är från familjemedlemmar, vårdpersonal, arbetsgivare och regeringar, så att de kan ge sina barn den start de förtjänar.”

Capture the Moment, som analyserar data från 76 länder, konstaterar att trots betydelsen av tidig amningsstart får alltför många nyfödda vänta för länge av olika anledningar, bland annat:

Matning av nyfödda med mat eller dryck, inklusive modersmjölksersättning: Vanliga metoder, t.ex. att kasta råmjölk, att en äldre person matar barnet med honung eller att vårdpersonal ger det nyfödda barnet en specifik vätska, t.ex. sockervatten eller modersmjölksersättning, fördröjer det nyfödda barnets första kritiska kontakt med sin mamma.

Ökningen av antalet elektiva kejsarsnitt: I Egypten mer än fördubblades antalet kejsarsnitt mellan 2005 och 2014, från 20 % till 52 %. Under samma period minskade andelen tidig amning från 40 % till 27 %. I en studie som omfattar 51 länder konstateras att andelen som börjar amma tidigt är betydligt lägre bland nyfödda som förlöses genom kejsarsnitt. I Egypten ammades endast 19 % av de barn som föddes genom kejsarsnitt under den första timmen efter födseln, jämfört med 39 % av de barn som föddes genom naturlig förlossning.

Brister i kvaliteten på den vård som ges till mödrar och nyfödda: Närvaron av en utbildad förlossningssköterska verkar inte påverka andelen tidig amning, enligt rapporten. I 58 länder mellan 2005 och 2017 ökade antalet förlossningar på vårdinrättningar med 18 procentenheter, medan antalet tidiga amningar ökade med 6 procentenheter. I många fall skiljs spädbarn från sina mödrar omedelbart efter förlossningen och vägledningen från vårdpersonalen är begränsad. I Serbien ökade talen med 43 procentenheter från 2010 till 2014 på grund av insatser för att förbättra den vård mödrarna fick vid förlossningen.

Äldre studier, som citeras i rapporten, visar att nyfödda som började amma mellan två och 23 timmar efter födseln hade en 33 procent högre risk att dö jämfört med de som började amma inom en timme efter födseln. Bland nyfödda som började amma en dag eller mer efter födseln var risken mer än dubbelt så hög.

Rapporten uppmanar regeringar, givare och andra beslutsfattare att anta kraftfulla rättsliga åtgärder för att begränsa marknadsföringen av modersmjölksersättning och andra bröstmjölksersättningar.

Det WHO- och Unicef-ledda Global Breastfeeding Collective har också släppt 2018 års Global Breastfeeding Scorecard, där man följer upp framstegen för amningspolitik och amningsprogram. Där uppmuntras länder att främja strategier och program som hjälper alla mödrar att börja amma under den första timmen av sitt barns liv och att fortsätta så länge de vill.

* Bland länder med färska uppgifter (2013-2018).