Vi tänker alla på att vi har olika behov – behovet av mat, till exempel, eller behovet av sällskap – som påverkar våra val och beteenden. Denna idé ligger också till grund för vissa teorier om motivation. År 1943 föreslog Abraham Maslow en behovshierarki som spänner över motivspektrumet, från det biologiska till det individuella och det sociala.
Maslows teori definierar motivation som processen att tillfredsställa vissa behov som krävs för en långsiktig utveckling. Enligt Maslow är ett behov ett relativt varaktigt tillstånd eller en känsla som kräver lindring eller tillfredsställelse, och det tenderar att påverka handlandet på lång sikt. Vissa behov (som hunger) kan minska när de tillfredsställs, medan andra (som nyfikenhet) inte gör det.
Maslows hierarki
Maslows teori bygger på en enkel förutsättning: människan har behov som är hierarkiskt rangordnade. Det finns vissa behov som är grundläggande för alla människor, och i deras frånvaro spelar inget annat någon roll. Vi styrs av dessa behov tills de är tillfredsställda. När vi har tillfredsställt våra grundläggande behov fungerar de inte längre som motivatorer och vi kan börja tillfredsställa behov av högre rang.
Maslow organiserade de mänskliga behoven i en pyramid som innefattar (från lägsta till högsta nivå) fysiologiska behov, trygghet, kärlek/tillhörighet, uppskattning och självförverkligande. Enligt Maslow måste man tillfredsställa behoven på lägre nivå innan man tar itu med behov som förekommer högre upp i pyramiden. Om någon till exempel svälter är det ganska osannolikt att han kommer att ägna mycket tid, eller ingen tid alls, åt att undra om andra människor tycker att han är en bra människa. Istället är all hans energi inriktad på att hitta något att äta.
Maslows behovshierarki
I Maslows behovshierarki kan högre behovsnivåer endast eftersträvas när de lägre nivåerna är uppfyllda.
Fysiologiska behov
De mest grundläggande av Maslows behov är fysiologiska behov, såsom behovet av luft, mat och vatten. När du till exempel är mycket hungrig kan allt ditt beteende motiveras av behovet av att hitta mat. När du har ätit upphör sökandet efter mat och behovet av mat motiverar dig inte längre.
Säkerhetsbehov
När de fysiologiska behoven är tillfredsställda tenderar människor att bli bekymrade över säkerhetsbehov. Är de säkra från fara, smärta eller en osäker framtid? I detta skede kommer de att vara motiverade att rikta sitt beteende mot att få skydd och skydd för att tillfredsställa detta behov.
Kärleks-/tillhörighetsbehov
När säkerhetsbehoven har uppfyllts blir de sociala behoven av kärlek/tillhörighet viktiga. Detta kan innefatta behovet av att knyta band till andra människor, behovet av att bli älskad och behovet av att bilda varaktiga fasthållanden. Att inte ha några anknytningar kan påverka hälsa och välbefinnande negativt; som ett resultat av detta motiveras människor att hitta vänner och romantiska partners.
Esteem Needs
När behoven av kärlek och tillhörighet har tillfredsställts blir behoven av uppskattning mer framträdande. Värderingsbehov hänvisar till önskan att bli respekterad av sina medmänniskor, att känna sig viktig och att bli uppskattad. Människor kommer ofta att leta efter sätt att uppnå en känsla av behärskning, och de kan söka bekräftelse och beröm från andra för att uppfylla dessa behov.
Självförverkligande
På den högsta nivån i hierarkin flyttas uppmärksamheten till behovet av självförverkligande,vilket är ett behov som i huvudsak motsvarar att uppnå sin fulla potential. Detta kan ses genom att förvärva nya färdigheter, anta nya utmaningar och bete sig på ett sätt som hjälper dig att uppnå dina livsmål. Enligt Maslow och andra humanistiska teoretiker återspeglar självförverkligande den humanistiska betoningen på positiva aspekter av den mänskliga naturen. Maslow föreslog att detta är en pågående, livslång process och att endast en liten andel av människorna faktiskt uppnår ett självförverkligat tillstånd.