Vad är ett abstrakt?

Översikt

Ett abstrakt är en kort sammanfattning av din avslutade forskning. Den är avsedd att beskriva ditt arbete utan att gå in i detalj. Abstracts ska vara fristående och kortfattade och förklara ditt arbete så kortfattat och tydligt som möjligt. Olika discipliner kräver lite olika tillvägagångssätt för sammanfattningar, vilket illustreras av exemplen nedan, så det vore klokt att studera några sammanfattningar från ditt eget område innan du börjar skriva en.

Allmänna överväganden

En sammanfattnings viktigaste funktion är förmodligen att hjälpa en läsare att avgöra om han eller hon är intresserad av att läsa hela din publikation. Tänk dig till exempel att du är en student som sitter i biblioteket sent en fredagskväll. Du är trött, uttråkad och trött på att leta upp artiklar om sellerins historia. Det sista du vill göra är att läsa en hel artikel bara för att upptäcka att den inte bidrar med något till ditt argument. Ett bra abstract kan lösa detta problem genom att ange för läsaren om arbetet sannolikt kommer att vara meningsfullt för just hans eller hennes forskningsprojekt. Dessutom används sammanfattningar för att hjälpa bibliotek att katalogisera publikationer baserat på de nyckelord som förekommer i dem.

En effektiv sammanfattning kommer att innehålla flera viktiga funktioner:

1. Motivering/problembeskrivning: Varför är din forskning/argument viktig? Vilken praktisk, vetenskaplig, teoretisk eller konstnärlig lucka fyller ditt projekt?
3. Metoder/förfarande/tillvägagångssätt: Vad gjorde du egentligen för att få fram dina resultat? (t.ex. analyserat 3 romaner, genomfört en serie på 5 oljemålningar, intervjuat 17 elever)
4. Resultat/resultat/produkt:
5. Slutsats/implikationer: Vad har du lärt dig/uppfunnit/skapat som ett resultat av att du genomförde ovanstående förfarande?
6. Slutsats/implikationer: Vilka är de större konsekvenserna av dina resultat, särskilt för det problem/den lucka som identifierades tidigare? Varför är denna forskning värdefull?

I praktiken

Vi tar en titt på några exempel på sammanfattningar och ser var dessa komponenter dyker upp. För att ge dig en uppfattning om hur författaren uppfyller dessa ”krav” för att skriva sammanfattningar har de olika delarna färgkodats för att motsvara de nummer som anges ovan. Det allmänna formatet för ett abstract är i stort sett förutsägbart, med vissa disciplinbaserade skillnader. En typ av abstrakt som inte diskuteras här är det ”beskrivande abstraktet”, som endast sammanfattar och förklarar befintlig forskning, snarare än att informera läsaren om ett nytt perspektiv. Som du kan föreställa dig skulle ett sådant abstract utelämna vissa komponenter i vår fyrfärgsmodell.

SAMMANFATTNINGSFÖRTECKNINGAR

ABSTRACT #1: Historia/samhällsvetenskap

”Deras krig”: Den sydvietnamesiska militärens perspektiv i deras egna ord
Författare: ”The Perspective of the South Vietnamese Military in Their Own Words” (Sydvietnamesiska militärens perspektiv i deras egna ord): Julie Pham

Trots amerikanernas omfattande forskning om Vietnamkriget vet man inte mycket om den sydvietnamesiska militärens perspektiv, som officiellt kallas Republiken Vietnams väpnade styrkor (RVNAF). Den övergripande bilden som framträder i litteraturen är negativ: lata, korrupta, opatriotiska, apatiska soldater med dålig kampvilja. Denna studie återskapar en del av det sydvietnamesiska militärperspektivet för en amerikansk publik genom kvalitativa intervjuer med 40 RVNAF-veteraner som nu bor i San José, Sacramento och Seattle, där tre av de fem största vietnamesisk-amerikanska befolkningsgrupperna i landet finns. En analys av dessa intervjuer ger veteranernas egna förklaringar som komplicerar och ibland till och med ifrågasätter tre vitt spridda antaganden om den sydvietnamesiska militären: 1) RVNAF var fullt av korruption i de högsta leden, vilket skadade moralen i de lägre leden, 2) rasrelationerna mellan den sydvietnamesiska militären och amerikanerna var spända och fientliga, och 3) RVNAF var apatisk när det gällde att försvara Sydvietnam från kommunismen. Berättelserna nyanserar vår förståelse av vilka sydvietnameserna var under Vietnamkriget. Denna studie är en del av en växande mängd forskning om icke-amerikanska perspektiv på kriget. Genom att använda en i stort sett outnyttjad källa till vietnamesisk historia – muntliga berättelser med vietnamesiska invandrare – kommer detta projekt att bidra till framtida forskning om liknande ämnen.

Det var en ganska grundläggande sammanfattning som gör det möjligt för oss att undersöka de enskilda delarna mer grundligt.

Motivation/problembeskrivning: Författaren identifierar att tidigare forskning har gjorts om Vietnamkriget, men att den har misslyckats med att ta upp det specifika ämnet Sydvietnams militär. Detta är bra eftersom det visar hur författarens forskning passar in i ett större sammanhang. Det är inte dåligt att vara kritisk till annan forskning, men var respektfull ur akademisk synvinkel (dvs. ”Tidigare forskare är dumma och vet inte vad de pratar om” låter ganska oprofessionellt).

Metoder/förfarande/tillvägagångssätt: Författaren förklarar på ett bra sätt hur hon genomförde sin forskning, utan att ge onödiga detaljer. Att notera att hon genomförde kvalitativa intervjuer med 40 personer är betydelsefullt, men hon anger klokt nog inte uttryckligen vilka typer av frågor som ställdes under intervjun, vilket skulle vara överdrivet.

Resultat/resultat/produkt: I resultaten används numrering på ett bra sätt för att tydligt ange vad som framkom i forskningen – särskilt användbart eftersom människor ofta bara söker igenom sammanfattningar för att hitta resultaten av ett experiment.

Slutsats/implikationer: Eftersom denna artikel är av historisk karaktär kan det vara svårt att extrapolera resultaten till dagens fenomen, men författaren identifierar vikten av sitt arbete som en del av en växande mängd forskning som förtjänar att undersökas ytterligare. Denna strategi fungerar för att uppmuntra framtida forskning i ämnet.

ABSTRACT #2: Natural Science
”A Lysimeter Study of Grass Cover and Water Table Depth Effects on Pesticide Residues in Drainage Water”
Författare: En studie genomfördes för att undersöka effekten av mark- och grästäckning, när den integreras med hantering av grundvattennivån (underjordisk dränering och kontrollerad dränering), för att minska herbicidrester i dräneringsvatten från jordbruket. Tolv PVC-lysimetrar, 1 m långa och 450 mm i diameter, packades med sandjord och användes för att studera följande fyra behandlingar: dränering under markytan, kontrollerad dränering, grästäckning (gräsmatta) och bar jord. Kontaminerat vatten som innehöll rester av atrazin, metolaklor och metribuzin applicerades på lysimetrarna och prover av dräneringsvattnet samlades in. Betydande minskningar av koncentrationerna av bekämpningsmedel konstaterades i alla behandlingar. Under det första året minskade herbicidhalterna avsevärt (1 %-nivån), från i genomsnitt 250 mg/L till mindre än 10 mg/L. Under det andra året applicerades förorenat vatten på 50 mg/L, vilket anses vara mer realistiskt och rimligt i naturliga dräneringsvatten, på lysimetrarna och herbicidresterna i dräneringsvattnet minskade till mindre än 1 mg/L. Lysimetrarna för underjordisk dränering täckta med gräs visade sig vara det mest effektiva behandlingssystemet.

Motivation/problembeskrivning: Återigen ser vi att problemet – mer som ämnet för studien – anges först i sammanfattningen. Detta är normalt för sammanfattningar, eftersom man vill inkludera den viktigaste informationen först. Resultaten kan tyckas vara den viktigaste delen av sammanfattningen, men utan att nämna ämnet kommer resultaten inte att vara särskilt begripliga för läsarna. Lägg märke till att sammanfattningen inte innehåller några hänvisningar till annan forskning, vilket är bra. Det är inte obligatoriskt att citera andra publikationer i ett abstract, och att göra det kan faktiskt distrahera läsaren från DITT experiment. Hur som helst är det troligt att andra källor kommer att dyka upp i din uppsats diskussion/slutsats.

Metoder/förfarande/tillvägagångssätt: Lägg märke till att författarna inkluderar relevanta siffror och figurer när de beskriver sina metoder. En längre beskrivning av metoderna skulle förmodligen innehålla en lång lista över numeriska värden och villkor för varje experimentell prövning, så det är viktigt att endast inkludera de viktigaste värdena i ditt sammandrag – sådana som kan göra din studie unik. Dessutom ser vi att en metodbeskrivning förekommer i två olika delar av sammanfattningen. Detta är bra. Det kan fungera bättre att förklara ditt experiment genom att närmare koppla varje metod till dess resultat. En sista punkt: författaren tar sig inte tid att definiera – eller ge någon bakgrundsinformation om – ”atrazin”, ”metalachlor”, ”lysimeter” eller ”metribuzin”. Detta kan bero på att andra ekologer vet vad detta är, men även om så inte är fallet bör man inte ta sig tid att definiera termer i sin sammanfattning.

Resultat/resultat/produkt: Du vill, i likhet med metodkomponenten i sammanfattningen, komprimera dina resultat så att de endast omfattar det viktigaste resultatet av experimentet. Återigen fokuserade den här studien på två större försök, så båda försöken och båda huvudresultaten listas. Ett särskilt viktigt ord att tänka på när man delar med sig av resultaten i ett sammandrag är ”signifikant”. Inom statistiken betyder ”signifikant” ungefär att dina resultat inte berodde på slumpen. I din artikel kan dina resultat vara hundratals ord långa och innehålla dussintals tabeller och diagram, men i slutändan vill läsaren bara veta: ”Vad var huvudresultatet, och var det resultatet signifikant?” Försök därför att besvara båda dessa frågor i sammanfattningen.

Slutsats/implikationer: Den här sammanfattningens slutsats låter mer som ett resultat: ”Lysimetrar täckta med gräs visade sig vara det mest effektiva behandlingssystemet.” Detta kan verka ofullständigt, eftersom det inte förklaras hur detta system skulle kunna/bör/skulle kunna tillämpas i andra situationer, men det är okej. Det finns gott om utrymme för att ta upp dessa frågor i texten.

ABSTRACT #3: Philosophy / Literature

”Participatory Legitimation: A Reply to Arash Abizadeh”
Author: Eric Schmidt, Louisiana State University, 2011

Arash Abizadehs argument mot unilateral gränskontroll bygger på hans obundna demos-tes, som stöds negativt genom att hävda att den ”bounded demos-tes” är inkonsekvent. Denna osammanhängande teori har två orsaker: (1) Demokratiska principer kan inte tillämpas på frågor (gränskontroll) som logiskt sett föregår konstitueringen av en grupp, och (2) den medborgerliga definitionen av medborgare och icke-medborgare skapar ett ”externalitetsproblem”, eftersom definitionsakten är ett utövande av tvångsmakt över alla personer. Tesen om ett begränsat demos förkastas eftersom ”folkets vilja” inte kan legitimera en demokratisk politisk ordning eftersom det inte kan finnas någon förpolitisk politisk vilja hos folket. Jag hävdar dock att ”folkets vilja” kan manifesteras enligt en robust förståelse av deltagande legitimering, som existerar samtidigt med den politiska staten och därmed definierar både dess gränser och medborgare som avgränsade, vilket räddar den avgränsade demos-tesen och äventyrar resten av Abizadehs artikel.

Denna uppsats är kanske inte meningsfull för någon som inte studerar filosofi, eller som inte har läst den text som kritiseras. Men vi kan ändå se var författaren separerar de olika komponenterna i sammanfattningen, även om vi inte förstår terminologin som används.

Motivation/problembeskrivning: Problemet är egentligen inte ett problem, utan snarare en annan persons uppfattning om ett ämne. Av den anledningen tar författaren sig tid att noggrant förklara exakt den teori som han kommer att argumentera mot.

Metoder/förfarande/tillvägagångssätt: Recensioner som denna är rent kritiska och innebär inte nödvändigtvis att man utför experiment som i de andra sammanfattningar vi har sett. Ändå kan en artikel som denna innehålla idéer från andra källor, ungefär som vår traditionella definition av experimentell forskning.

Resultat/resultat/produkt: I en sådan här uppsats tenderar ”resultaten” att likna vad du har kommit fram till om något, vilket till stor del kommer att baseras på din egen åsikt som stöds av olika exempel. Av den anledningen är slutsatsen i denna uppsats: ”Folkets vilja motsvarar i själva verket en ’bounded demos-tesen'”. Även om vi inte är säkra på vad termerna betyder kan vi tydligt se att konstaterandet (argumentet) stöder ”bounded” snarare än ”unbounded”.

Slutsats/implikationer: Om vår slutsats är att ”avgränsad” är korrekt, vad ska vi då dra för slutsats? Vissa kritiska artiklar försöker bredda slutsatsen för att visa något som ligger utanför artikelns räckvidd. Om A.A. till exempel tror att hans ”obundna demos-tes” är korrekt (när han i själva verket har fel), vad säger detta om honom? Om hans filosofi? Om samhället som helhet? Kanske är det mer troligt att människor som håller med honom röstar på demokraterna, mer troligt att de godkänner viss invandringspolitik, mer troligt att de har labrador retrievers som husdjur osv.

Applicera dessa färdigheter

När du nu känner till den allmänna uppläggningen av ett sammandrag, kommer här några tips som du kan ha i åtanke när du skriver ditt eget:

1. Sammanfattningen står för sig själv

• • En sammanfattning bör inte betraktas som en ”del” av en artikel – den bör kunna stå för sig själv och ändå berätta något viktigt för läsaren.

2. Håll det kort

• • En allmän regel för abstraktets längd är 200-300 ord, eller ungefär en tiondel av hela uppsatsen.

3. Lägg inte till ny information

• • Om något inte förekommer i din egentliga uppsats ska du inte skriva det i sammanfattningen.

4. Var konsekvent med röst, ton och stil

• • Försök att skriva sammanfattningen i samma stil som din uppsats (dvs. om du inte använder sammandragningar i din uppsats, använd dem inte i din sammanfattning).

5. Var kortfattad

• • Försök att förkorta dina meningar så ofta som möjligt. Om du kan säga något tydligt med fem ord i stället för tio, gör det.

6. Dela upp dess beståndsdelar

• • Om det är tillåtet, dela upp beståndsdelarna i ditt sammandrag med fetstilade rubriker för ”Bakgrund”, ”Metoder” osv.

7. Sammanfattningen bör vara en del av din skrivprocess

• • Överväg att skriva sammanfattningen efter att du är klar med hela uppsatsen.
  • Det är inget fel med att kopiera och klistra in viktiga meningar och fraser från din uppsats … under förutsättning att det är dina egna ord.
  • Skriv flera utkast och fortsätt revidera. En sammanfattning är mycket viktig för din publikation (eller ditt uppdrag) och bör behandlas som sådan.