Hoppa till innehåll
Meny
CDhistory
CDhistory

Vad är internetbackbone och hur det fungerar

Publicerat den maj 24, 2021 av admin

Internet genererar enorma mängder trafik från dator till dator, och för att försäkra sig om att all den trafiken kan levereras var som helst i världen krävs en samling av ett stort antal höghastighetsnätverk som kollektivt kallas internetbackbone, men hur fungerar det?

  • Vad är internetstamnätet?
  • Internet exchange points (IXP) binder ihop stamnätet
  • Hur snabb är stamnätet?
  • Hur trafiken hamnar på stamnätet

Vad är internetstamnätet?

Som alla andra nätverk består internet av accesslänkar som förflyttar trafiken till routrar med hög bandbredd som förflyttar trafiken från källan över den bästa tillgängliga vägen till destinationen. Denna kärna består av enskilda fiberoptiska höghastighetsnät som är kopplade till varandra för att skapa internetets stamnät.

De enskilda stamnäten är privatägda av Tier 1 Internet Service Providers (ISP), gigantiska operatörer vars nät är kopplade till varandra. Till dessa leverantörer hör AT&T, CenturyLink, Cogent Communications, Deutsche Telekom, Global Telecom and Technology (GTT), NTT Communications, Sprint, Tata Communications, Telecom Italia Sparkle, Telia Carrier och Verizon.

Genom att ansluta dessa långväga nät till varandra skapar Tier 1 ISP:erna ett enda världsomspännande nät som ger dem alla tillgång till hela Internets routingtabell så att de effektivt kan leverera trafiken till dess destination genom en hierarki av successivt mer lokala ISP:er.

Förutom att de är fysiskt sammankopplade hålls dessa leverantörer av stamnätet samman av ett gemensamt nätverksprotokoll, TCP/IP. Det är egentligen två protokoll, transportkontrollprotokollet och internetprotokollet, som upprättar anslutningar mellan datorer, försäkrar att anslutningarna är tillförlitliga och formaterar meddelanden till paket.

Internet exchange points (IXP) binder ihop stamnätet

Backbone ISP:er kopplar ihop sina nät vid peering points, neutralt ägda platser med höghastighetsswitchar och routrar som flyttar trafiken mellan peer-leverantörerna. Dessa ägs ofta av tredje part, ibland ideella, som underlättar förenandet av stamnätet.

De deltagande Tier 1 ISP:erna hjälper till att finansiera IXP:erna, men debiterar inte varandra för att transportera trafik från de andra Tier 1 ISP:erna i ett förhållande som kallas ”settlement-free peering” (avräkningsfri peering). Sådana avtal eliminerar potentiella ekonomiska tvister som kan leda till att internetprestandan blir långsammare.

Hur snabb är stamnätet?

Internetstamnätet består av de snabbaste routrarna, som kan leverera 100 Gbps stamhastigheter. Dessa routrar tillverkas av leverantörer som Cisco, Extreme, Huawei, Juniper och Nokia och använder BGP (border gateway protocol) för att dirigera trafiken sinsemellan.

Hur trafiken hamnar på stamnätet

Under Tier 1 ISP:erna finns mindre Tier 2 och Tier 3 ISP:er.

Tier 3-leverantörer förser företag och konsumenter med tillgång till internet. Dessa leverantörer har ingen egen tillgång till internetstamnätet och skulle därför inte på egen hand kunna ansluta sina kunder till alla de miljarder datorer som är anslutna till internet.

Det är dyrt att köpa tillgång till Tier 1-leverantörer. Därför ingår ofta Tier 3 Internetleverantörer avtal med Tier 2 (regionala) Internetleverantörer som har egna nät som kan leverera trafik till ett begränsat geografiskt område, men inte till alla internetanslutna enheter.

För att kunna göra detta ingår Tier 2 Internetleverantörer avtal med Tier 1 Internetleverantörer om tillgång till det globala stamnätet, och på så sätt gör de hela internet tillgängligt för sina kunder.

Detta arrangemang gör det möjligt för trafik från en dator på ena sidan av världen att ansluta sig till en dator på den andra sidan. Trafiken går från en källdator till en Tier 3 ISP som dirigerar den till en Tier 2 ISP som dirigerar den till en Tier 1 backbone-leverantör som dirigerar den till lämplig Tier 2 ISP som dirigerar den till en Tier 3 accessleverantör som levererar den till måldatorn.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Acela är tillbaka:
  • OMIM Entry – # 608363 – KROMOSOM 22q11.2 DUPLIKATIONSSYNDROM
  • Kate Albrechts föräldrar – Lär dig mer om hennes far Chris Albrecht och hennes mor Annie Albrecht
  • Temple Fork Outfitters
  • Burr (roman)

Arkiv

  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • DeutschDeutsch
  • NederlandsNederlands
  • SvenskaSvenska
  • DanskDansk
  • EspañolEspañol
  • FrançaisFrançais
  • PortuguêsPortuguês
  • ItalianoItaliano
  • RomânăRomână
  • PolskiPolski
  • ČeštinaČeština
  • MagyarMagyar
  • SuomiSuomi
  • 日本語日本語
©2022 CDhistory | Drivs med WordPress och Superb Themes