Grundaren: Jesus från Nasaret
Kristendomen har en historisk grundare vars existens bekräftas av externa källor. Den mest tillförlitliga av dessa källor är redogörelsen från Josefus, en judisk historiker från första århundradet som föddes i Jerusalem och som så småningom blev romersk medborgare. I sitt verk Antiquities of the Jews gör han flera korta hänvisningar till Jesus, både som Messias och som en klok lärare. Josefus skriver också att Jesus korsfästes och att hans anhängare trodde att han återfick livet. Utöver detta är historien dock tyst.
Den mesta informationen om Jesus finns nedtecknad i fyra böcker i Bibeln: Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Det är dock viktigt att notera här att dessa böcker inte skrevs som biografier; deras syfte var snarare att övertyga andra om att Jesus var Guds son och världens frälsare. Därför beskriver de Jesu liv och verksamhet som den som de trodde var Gud i köttet. Med andra ord är det vi har i dessa fyra bibelböcker en redogörelse för Jesus Kristus – det vill säga ”den smorde” eller ”den utvalde” – inte en historia om Jesus, mannen från Nasaret.
Vad tror de kristna om Jesus?
Först och främst tror de kristna att Jesus är både helt mänsklig och helt gudomlig: den tekniska formeln är ”en person, två naturer”. De kristna tror att Jesus varken var ännu en upplyst lärare å ena sidan eller en gudomlig avatar å den andra – Gud i mänsklig förklädnad. I stället var Jesus i alla sina ord och gärningar både helt och hållet gudomlig och en verklig, förkroppsligad människa. Det språk som kristna använder för att beskriva detta är ”inkarnation”. Det vill säga, kristna tror att Gud blev ”inkarnerad” – bokstavligt talat ”i köttet” – i en enda människa, Jesus från Nasaret, son till en ung kvinna vid namn Maria och hennes make Josef.
För det andra tror kristna att de i Jesus har det tydligaste uttrycket för Guds grundläggande natur, och hur Gud vill vara i förhållande till mänskligheten och världen. Därför är Jesu liv – hans tjänst, hans vänner, hans lärjungar – avgörande för den kristna förståelsen av Gud. Kristna tror att Guds grundläggande inställning till skapelsen är kärlek, och att allt som Gud gör i världen är avsett att manifestera denna kärlek. I sin person och i varje handling i sitt mänskliga liv anses Jesus förkroppsliga denna kärlek.
En annan punkt måste nämnas här när det gäller Jesu liv och tjänst, och det är att Jesus var mycket gränsöverskridande, han bröt upprepade gånger mot sociala normer och ”queerade” traditionella föreställningar om makt och social status. Han anslöt sig inte till fariséerna, de judiska myndigheterna på den tiden; de fick faktiskt regelbundna och upprepade tuktningar av Jesus för deras betoning på regler framför människor. I stället omgav sig Jesus med skatteindrivare, prostituerade och andra tvivelaktiga medlemmar av samhället, han tog emot barn i sitt knä, botade spetälska och samtalade med främmande kvinnor. Om och om igen anpassade sig Jesus till utomstående: till de fattiga och förorenade, de underprivilegierade och oönskade.
Bibeln
Likt anhängarna av många religioner har de kristna en helig text, Bibeln, som är en sammanställning av många mindre texter skrivna av många författare, av vilka endast en del av identiteterna är kända. Bibeln beskrivs ofta av kristna som ”inspirerad”, även om det ordet har tolkats på olika sätt. Medan vissa kristna anser att Bibeln bör läsas bokstavligt, även när det gäller vetenskapliga och historiska frågor, anser de kristna att Bibeln inte skrevs som en vetenskaplig lärobok, biografi eller historisk redogörelse, utan i stället som ett vittnesbörd om den ende Gud som uppenbarade sig i historien i ett förbundsförhållande, först med det judiska folket, och sedan, genom Jesus Kristus, för hela världen. Detta lämnar öppet för möjligheten att harmonisera den kristna berättelsen med nya upptäckter inom geologi, antropologi, historia, astronomi osv. osv.
Den kristna Bibeln är uppdelad i två stora delar, som traditionellt har kallats Gamla testamentet och Nya testamentet. Antalet böcker i Bibeln varierar mellan olika kristna samfund, men de två huvudsakliga uppdelningarna är mellan den katolska Bibeln, som har sjuttiotre böcker, och den protestantiska Bibeln, som har totalt sextiosex böcker.
Den kristna gemenskapen
Den kristna gemenskapens, eller ”kyrkans”, födelse förknippas vanligen med den händelse som återges i den bibelbok som kallas Apostlagärningarna, då 3 000 personer döptes i Jerusalem efter det extraordinära vittnesmålet från Jesu lärjungar, som talade en mängd främmande språk efter att ha fått den helige Andes gåva.
När man talar om kyrkan börjar samtalet vanligtvis med Paulus och de olika brev han skrev till de nybildade kristna samhällena runt Medelhavet (dessa brev utgör nu en betydande del av Nya testamentet). Dessa samhällen kämpade med mycket verkliga frågor som kyrkan fortfarande kämpar med idag: käbbel mellan kristna, frågor kring sexuell moral, frågor om diskriminering under gudstjänsten och lagens roll i en kristens liv. På många sätt var dessa tidiga samfund en förebild för den kristna kyrkan som den existerar i dag: de är bundna till varandra i tron på Jesus Kristus, men också åtskilda av olika tolkningar av doktriner och praxis och unikt präglade av den specifika geografiska och kulturella kontext i vilken de utvecklades. I dag kallas dessa olika kyrkliga organ vanligtvis för ”konfessioner”, och dialog/partnerskap mellan dem kallas ”ekumeniskt”.
Den kristna gemenskapen har två komponenter som återfinns i nästan alla kristna konfessioner runt om i världen. Dessa inslag är ”ord” och ”sakrament”. ”Ord” avser i det här sammanhanget Bibeln: Bibelläsningar samt predikningar. Varje gemenskap som kallar sig ”kyrka” samlas kring Bibeln och läser och mediterar över skrifterna.
Den andra egenskapen hos de flesta kyrkor är ”sakrament”. Den kanske mest kända definitionen av ett sakrament kommer från Augustinus: ”synliga tecken på en osynlig nåd”. Sakrament – som dop och nattvard – anses vara påtagliga upplevelser av Guds kärlek och barmhärtighet som både en individ och gemenskapen tar emot i tro, i sina fysiska kroppar, i det samlade folkets större fysiska kropp.
Det tog kyrkan flera århundraden att reda ut vad de kristna har kommit att betrakta som ”ortodox” kyrkolära; och även om den officiella kyrkoläran har varit etablerad i årtusenden, fortsätter debatterna om samma frågor än idag.
Kristna läror
Treenigheten: Först och främst bland de kristna lärorna är läran om treenigheten, som både är central för förståelsen av den kristna tron och också extremt svår att förklara. Läran om treenigheten avser den kristna tron att den ende Guden faktiskt existerar i tre ”personer”: Gud Fader, Gud Son och Gud Helige Ande. Dessa ”personer” är inte separata, olika individer – kristendomen bekänner sig inte till tron på tre gudar – utan de tre personerna delar samma väsen och gör Gud känd för mänskligheten på olika sätt.
Frälsning: En annan viktig kristen doktrin är frälsningen – det centrala kristna påståendet är att ”Jesus räddar” – men vad det exakt innebär fortsätter att debatteras. En av de mest angelägna aspekterna av en kristen förståelse av frälsning är hur den förhåller sig till hur kristna ser på andra religiösa traditioner. Den traditionella kristna synen på frälsning har varit att det inte finns någon frälsning utanför den kristna kyrkan. Denna idé drev kyrkans missionsverksamhet i århundraden – och driver fortfarande många olika kyrkor i dag: det fanns en stark drivkraft att omvända människor till kristendomen så att de skulle komma till himlen efter sin död.
Under 2000-talet har dock denna förståelse av frälsning alltmer ifrågasatts, och möjligheten av andra alternativ har lyfts fram, särskilt möjligheten av en universell frälsning. Många människor antar att detta är en modern idé, som har uppstått genom engagemanget i ett mer liberalt, sekulärt samhälle, men denna doktrin har faktiskt en lång historia i den kristna traditionen.
Livad kristen identitet
Det kristna livet handlar till stor del om ”heliggörelse”, vilket innebär att växa i helighet, och ”rättfärdiggörelse”, vilket innebär att bli rättfärdiggjord inför Gud. Tillsammans pekar de på två viktiga aspekter av det kristna livet: för det första att bli frälst och för det andra att förvandlas i ljuset av denna frälsning. Olika samfund använder olika språk för att beskriva dessa två begrepp – och alla betonar inte båda lika mycket
För ytterligare läsning:
Bekännelser, av Augustinus
Meeting Jesus Again for the First Time: The Historical Jesus and the Heart of Contemporary Faith, av Marcus Borg
A Brief Introduction to the Old Testament, av Michael Coogan
Oxford Dictionary of the Christian Church, redigerad av F.L. Cross och E.A. Livingstone
The Story of Christianity, av Justo Gonzalez
Blackwell Encyclopedia of Modern Christian Thought, av Alister McGrath
Faith Seeking Understanding: An Introduction to Systematic Theology, av Daniel Migliore
Introducing the New Testament: A Historical, Literary, and Theological Survey, av Mark Allan Powell