Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning Acceptance and Action Questionnaire (AAQ-II) är framgångsrikt när det gäller att särskilja mellan å ena sidan erfarenhetsbaserad undvikande/psykologisk flexibilitet och å andra sidan de förmodade resultaten när det gäller psykologiskt välbefinnande som följer av att ha denna egenskap. Detta gjordes med hjälp av en explorativ faktoranalys på en artikelpool som innehöll AAQ-II-artiklarna och artiklar som utformats för den aktuella studien för att mäta ångest och acceptans/icke-acceptans, för att se vilka faktorer som identifierades och på vilken eller vilka faktorer AAQ-II-artiklarna hade de högsta faktorbelastningarna. Intressant nog visade analysen att punkterna i AAQ-II hade ett starkare samband med punkter som utformats för att mäta ångest än punkter som utformats för att mäta acceptans/icke-acceptans med minimala hänvisningar till funktionella resultat. Resultaten av studien tolkas och diskuteras i förhållande till den utbredda användningen av AAQ i både kliniska och vetenskapliga sammanhang och med tanke på måttets centrala roll i den empiriska valideringen av ACT-modellen för psykopatologi och behandling.