Oavhängighetsdagen väcker olika minnen och känslor hos olika människor. I dag, när vi firar vårt stora lands födelse, bad vi några av våra skribenter och vinnare av Årets militärmaka att dela med sig av vad denna helgdag betyder för dem. Vad betyder den fjärde juli för dig?
Alisha Youch, 2013 Navy Spouse of the Year
”För mig är självständighetsdagen en påminnelse om värdet av vår frihet. För drygt två århundraden sedan kände kolonisterna i det här landet tillräckligt starkt för sin önskan om frihet från tyranni för att vara villiga att dö för den. Självständighetsdagen är en påminnelse om den enorma frihetsgåva som vi har fått och om vårt ansvar att hantera den med omsorg och bevara den, oavbrutet, för att lämna den vidare till våra barn och våra barns barn. Friheten kanske oftast vinns med blod på slagfältet, men den upprätthålls av var och en av oss genom våra dagliga handlingar, vår förståelse för våra rättigheter och vårt insisterande på att dessa friheter ska bestå.”
Beth Garland, make/maka till nationalgardet
”Den 4 juli är min pappa med handen över hjärtat, som blir kvaddad när han sjunger ”Star Spangled Banner”. Det är den amerikanska flaggan, den största jag någonsin sett, som hängdes upp från en bro över en trafikerad motorväg i min hemstad dagen efter den 11 september. Det är att stanna kvar för att säga ”Pledge of Allegiance” (trohetseden) med min dotters klass efter morgonens avlämning. Det är skylten utanför huvudporten till MCAS New River där det står ”Pardon Our Noise: It’s the Sound of Freedom”. Det är den första synen av min man på akutmottagningen, blå och bruten av den sprängladdning som kunde ha krävt hans liv i Irak, och frihetens pris har aldrig varit tydligare för mig. Vi firar självständighetsdagen bara en gång om året, men för mig handlar det om att erkänna den frihet som den representerar varje dag.”
Mona Hatfield, 2010 Coast Guard Spouse of the Year
”Självständighetsdagen innebär för mig hårt arbete, uppoffringar och tacksamhet. Jag stod i kassakön i mataffären i går (3 juli) och herrn bakom mig gjorde ett uttalande om att han var i Kalifornien innan han åkte till Vietnam. Efter samtalet tackade jag honom för hans tjänstgöring och bad om ursäkt för hur han behandlades när han kom hem. När jag började gå ville jag säga till honom: ”Tack för min 4 juli”, men tårarna hade trillat upp i mina ögon och min hals var täppt, vilket gjorde mig oförmögen att tala. Jag har vänner som invandrade från Vietnam före demokratins fall. De är förkrossade över att det inte längre finns någon demokrati i deras land och tycker att det är mycket svårt att hålla kontakten med sin familj. Detta skulle kunna vara Amerika om det inte vore för våra män och kvinnor som går fram och försvarar friheten. DET är vad självständighetsdagen betyder för mig.”
Jen Chaloux, armémaka
”Den 4 juli, den amerikanska flaggan och ”raketernas röda sken” är en påminnelse om vad människor/familjer i det förflutna, i nutid och i framtiden har offrat för att vår stora nation ska kunna vara fri. Trots de politiska skillnaderna anser jag att vi fortfarande lever i den bästa nationen i världen. Vi är en smältdegel av fantastiska människor som offrar sig för andras framtid. Vi är en nation med verkligt modiga individer som jag stolt kallar hjältar. Och det är en dag för att också minnas dem som inte längre finns bland oss … alltid framåt, aldrig retirera … vi är amerikaner!”
Morgan Slade, Army Spouse
”Jag ser självständighetsdagen som min ”personliga Thanksgiving”. Tanken på att ett oorganiserat, ofullkomligt och föråldrat samhälle av medborgare skulle resa sig för att utmana den mest effektiva och dominerande kraften I VÄRLDEN och lyckas är bortom min fattningsförmåga. Den uppoffring och det rena hjältemod som alla som hjälpte till med revolutionen visade upp är något som jag anser vara en standard som moderna patrioter försöker uppnå. Jag kan inte intyga att vårt land är perfekt, men jag kan däremot hävda att vårt land har den rikaste historien av män och kvinnor som frivilligt har upprätthållit och framgångsrikt försvarat våra grundläggande värderingar om frihet, frihet och strävan efter lycka. Jag blir överväldigad av tacksamhet när jag tänker på alla dem som för närvarande och historiskt sett har offrat så mycket för att jag ska kunna leva i den bästa nationen på jorden.”
Rebekah Sanderlin, Army Spouse
”Självständighetsdagen var alltid bara en annan rolig helgdag för mig fram till 2008. Min man var utplacerad i Afghanistan och hans FOB (Forward Operating Base) blev beskjuten nästan varje natt. Jag besökte min familj i Nashville och hade blivit inbjuden till en fest i ett hem med balkong med utsikt över stadens spektakulära fyrverkerier, som var koreograferade till musik. När nationalsången spelades och fyrverkerierna synkroniserades till ”…and the rockets’ red glare, the bombs bursting in air…”. bröt jag ut i tårar. För första gången betydde dessa ord verkligen något för mig. Jag visste att mitt livs kärlek på andra sidan jorden just då stirrade upp i tacksamhet över att den stjärnspäckade fanan fortfarande vajade – och den fjärde juli har inte varit densamma för mig sedan dess.”
Stacy Huisman, make/maka till flygvapnet
”Eftersom jag kommer från Las Vegas var den fjärde juli bara ytterligare en anledning för staden att fira. Fyrverkerier skulle avfyras från varje hotelltopp, varje utomhusplats bokades med fantastiska band och pyroteknik. Vi kunde inte vänta på att solen äntligen skulle gå ner – vilket kändes som en evighet. När våra personliga fyrverkerier var klara klättrade vi upp på våra tak för att se hur hotellens toppar och utomhusarenorna tändes i den mest magnifika uppvisningen av patriotism. Vi hade tur som var Vegasbarn, för det kändes som om hela staden gav oss vår egen personliga fyrverkerishow från våra bekväma hustak. Precis som allt annat i Las Vegas var fyrverkerierna alltid en höjdare! Det är svårt att inte titta på fyrverkerier i dag utan att undra hur min hemstads skyline skulle kunna se ut. Jag saknar mitt hem.”
Alicia Hinds Ward, Årets militärmaka 2013
”Jag valde att bli medborgare i den här nationen. I åratal som invandrare såg jag 4 juli-paraderna och hedrade våra trupper med en känsla av stolthet över vår militär. Vänskapen och gemenskapen under denna festdag har aldrig undgått mig, men det finns alltid en känsla av vemod. När jag tittar på de exakta raderna av gravstenar på Arlington National Cemetery blir jag påmind om alla dem som av kärlek till sitt land gav sina liv för att skydda och tjäna. Jag tänker på den deklaration som gjordes för flera hundra år sedan och som skilde detta land från Storbritannien och skapade en nation av medborgare med rätt att leva fritt och sträva efter frihet och lycka. Jag valde detta land av kärlek till landet. Så på självständighetsdagen blir jag påmind om att vi är ett land med fria medborgare tack vare våra generationer av modiga medborgare. Jag njuter av min familj, mat, gemenskap, nöje och alla patriotiska saker. Jag ber för de män och kvinnor som inte kan vara med sina familjer. Jag viftar stolt med stjärnorna och ränderna för den nation jag väljer och de uniformerade styrkorna i mitt hjärta.”
Kate Dolack, Marine Corps Spouse
”Min far, som är veteran från Vietnamkriget, värnar om sin 48 års Ford Pick Up Truck. Som en gåva från min mamma på hans födelsedag klär han upp den vackra blå och silverfärgade Ford och kör den i paraden i min hemstad varje år. Han talade inte mycket om sin tid i Vietnam, men det sätt på vilket hans händer minutiöst klädde Ford i rött, vitt och blått talade sitt tydliga språk. För två år sedan, när min man, som är marinsoldat, var utplacerad över självständighetsdagen, reste jag tillbaka till min hemstad för att få ett sken av lugn under ett par annars känslosamma månader. När jag kom fram fann jag min far som hissade en amerikansk flagga och en flagga från marinkåren på lastbilen. Han hade en radio i baksätet som spelade nationalsången, och det året, när jag såg honom köra förbi med mina brorsdöttrar och systersöner, stod den närliggande publiken upp och började sjunga nationalsången unisont. Det är det som är grejen med Amerika – vi är människor, vi är sårbara, och ibland inser vi hur lyckligt lottade vi verkligen är som lever i det här landet. Jag kan inte lyssna på folkmassor som sjunger nationalsången utan att börja gråta. För mig är Independence Day just det – sammanhållning. Om det är körsbärspajen, eller 48 Ford, eller röster i samklang som för oss samman – då är allt giltigt. Det är i den tillfälliga tacksamhet som finns i den röda och blå klädda barn som jagar godis i paraden, med mammor och pappor som skrattar från sidlinjen. Det är familjer på en filt, som ligger tätt intill andra familjer för att bilda en enda stor massa av oss. Vi är amerikanska när vi tittar på små fyrverkeriraketer och skyddar våra ögon från det röda, blå och bländande vita skenet.”
Monica Pugh, make/maka till nationalgardet
”När vi deltar i evenemang eller bara cyklar säger min man alltid att det som han har gått igenom var värt det för de friheter som vi har. Och det har jag också lärt mig. Ikväll sitter vi på gräsmattan i vår delstatshuvudstad och lyssnar på jazz och vår symfoniorkester i väntan på fyrverkerier tillsammans med många många människor. Och jag skulle göra allt igen och det skulle han också göra för att alla dessa människor ska ha friheten att uppleva detta och deras dagliga händelser.”
Lucha Reyna, make/maka till nationalgardet
”När jag tänker på självständighetsdagen tänker jag på firande: parader, flaggor som vajar högt, grillkvällar, familj och vänner, kanske vid poolen/sjön/stranden. Det MÅSTE vara en fyrverkerishow, ibland en stor och storslagen uppvisning eller bara en liten på trädgården med tändstift och några av familjens favoriter. Det MÅSTE finnas våra favoritmaträtter, drycker och efterrätter. Jag känner mig stolt denna dag för allt som firandet innebär. Det faktum att min familj och jag var lyckligt lottade nog att vara födda i detta land. Det faktum att vår familj, historiskt och för närvarande, har äran att göra sin del för att skydda de fri- och rättigheter som detta land grundades på. Att jag i dessa dagar, även om det är bristfälligt och ofullkomligt som dess enskilda delar, fortfarande är stolt över att kalla detta land mitt hem. Oavsett om vi befann oss i Sea World mitt i Texas medan min man hade turen att vara hemma för att vila och vila under sin första utplacering, eller om vi befann oss tvärs över landet från vår hemstad, men i stället på stranden med militära vänner och inte en enda släkting … så firade jag! Med alla dess upp- och nedgångar, triumfer och vedermödor, den stora mångfalden men ändå enigheten… Jag firar mitt hem och det underbara liv som det har gett mig!”
Erin Whitehead, webbredaktör och 2010 Marine Corps Spouse of the Year
”Ikväll sitter jag på ett hotellrum med min familj och tittar på fyrverkerierna på TV när de exploderar i färgsprakande explosioner över vår nations Capitolium. Jag påminns om hur lyckligt lottade vi alla är som lever i detta fantastiska land, och jag påminns om hur lyckligt lottad jag också är. I år är min man hemma och säker. Båda mina barn är lyckliga och friska. Jag har ett fantastiskt jobb där jag arbetar för och med ett samhälle som jag älskar. De senaste åren har varit överfyllda av välsignelser och möjligheter. När jag hör bandet spela ”Stars and Stripes” blir jag överväldigad av känslor. Jag är så oerhört tacksam för de otroliga saker som Amerika har gett mig och min familj. Jag är tacksam mot alla dem som har tjänat och fortsätter att tjäna så att Amerika fortsätter att vara det mest fantastiska landet på planeten.”