En näringsidkare har en rad skyldigheter av olika slag, som kan vara kommersiella, bokföringsmässiga, skattemässiga osv, och ibland är vi inte medvetna om att vi är näringsidkare, vilket leder till att vi inte uppfyller vissa skyldigheter på grund av sådan okunskap.
Vem är näringsidkare.
En näringsidkare är en person som bedriver handel i egenskap av handel, på ett professionellt och konstant sätt.
I artikel 10 i den colombianska handelslagen definieras köpman på följande sätt:
”Köpman är en person som yrkesmässigt ägnar sig åt någon av de verksamheter som lagen betraktar som merkantila.
Kvaliteten köpman förvärvas även om den merkantila verksamheten utövas genom en ställföreträdare, en mellanhand eller en förmedlande person.”
Det faktum att vi utövar en enskild kommersiell verksamhet på ett professionellt sätt gör oss till köpmän, även om vi inte är registrerade i handelskammaren.
Uttrycket professionellt är relevant för att klassificera en person som köpman, eftersom detta endast kommer att vara fallet om utvecklingen av den kommersiella verksamheten sker på ett professionellt och kontinuerligt sätt.
I detta avseende konstaterade Superintendency of Companies i Oficio 220-131546 av den 17 september 2013:
”Om vi uppehåller oss lite vid uttrycket yrkesmässigt kan vi dra slutsatsen att även om en kommersiell verksamhet bedrivs är en person näringsidkare endast om det sker på ett professionellt sätt. Om en fysisk person till exempel säljer sitt hus eller sina möbler gör han det inte yrkesmässigt eller vanemässigt, det är en tillfällig handling som inte vid någon tidpunkt gör honom till köpman.”
Den som tillfälligt utvecklar en handelsverksamhet är alltså inte köpman, eftersom det inte är hans yrke, det är inte det han regelbundet ägnar sig åt.
Köpmänskliga handlingar och verksamheter.
En köpman är en person som yrkesmässigt utövar en kommersiell verksamhet, och i artikel 20 i handelslagen förtecknas en rad av dessa kommersiella handlingar:
- Förvärv av varor mot ersättning med avsikt att avyttra dem på samma sätt, och avyttring av dem.
- Förvärv av lös egendom mot ersättning i syfte att hyra ut den, leasing av lös egendom, leasing av alla typer av egendom för andrahandsuthyrning och andrahandsuthyrning av lös egendom.
- Mottagande av pengar på lån mot ränta, med eller utan säkerhet, i syfte att låna ut, och efterföljande utlåning, samt det vanliga givandet av pengar på lån mot ränta.
- Förvärv eller avyttring mot ersättning av kommersiella inrättningar samt pantsättning, uthyrning, förvaltning och andra motsvarande transaktioner i samband med dessa;
- Inblandning i egenskap av delägare i bildandet av kommersiella företag, handlingar i samband med förvaltningen av dessa eller förhandling mot ersättning av delar av andelar, kvoter eller aktier.
- Teckning, beviljande, godtagande, garanti eller förhandling av värdepapper samt köp för återförsäljning, byte etc. av dessa.
- Teckning, beviljande, godtagande, garanti eller förhandling av värdepapper samt köp för återförsäljning, byte etc. av dessa,
- Bankverksamhet, börshandel.
- Mäkleri, företagsförmedling och representation av inhemska eller utländska företag.
- Drift eller tillhandahållande av tjänster för hamnar, kajer, broar, vägar och landningsbanor.
- Försäkringsföretag och försäkringsverksamhet.
- Företagande av transport av personer eller varor mot ersättning, oavsett väg och medel.
- Företagande av tillverkning, bearbetning, förädling, omvandling, framställning och cirkulation av varor.
- Företag som ägnar sig åt lagring av varor, förnödenheter eller förnödenheter, offentlig underhållning och försäljning av alla slags varor.
- Förlag, litografiska, fotografiska, informations- eller reklamföretag och andra företag som ägnar sig åt tillhandahållande av tjänster.
- Företag som ägnar sig åt byggnads- och anläggningsarbeten, reparationer, montering, installationer och utsmyckning.
- Företag för kommersiell användning eller exploatering av naturens krafter eller resurser.
- Företag som ägnar sig åt främjande av affärsverksamhet och åt inköp, försäljning, administration, förvaring eller cirkulation av alla slags varor.
- Företag för konstruktion, reparation, inköp och försäljning av fordon för land-, vatten- och lufttransport samt tillbehör till dessa.
- Andra handlingar och avtal som regleras av handelslagstiftningen.
Utövandet av någon av dessa verksamheter gör ett företag eller en person till köpman för alla ändamål.
Inte-merkantil verksamhet.
Som lagen anger vilka handlingar som är merkantila handlingar, fastställer den också vilka verksamheter som inte anses vara merkantila.
Detta görs i artikel 23 i handelslagen:
- Förvärv av varor som är avsedda för inhemsk konsumtion eller för förvärvarens eget bruk och överlåtelse av dessa eller av överskottet;
- Förvärv av varor för att framställa konstnärliga verk och överlåtelse av dessa av upphovsmannen;
- Förvärv som görs av tjänstemän eller anställda för offentliga tjänster;
- Avyttring direkt av jordbrukare eller boskapsuppfödare av frukterna av deras grödor eller boskap, i naturligt tillstånd. Bearbetning av sådana frukter av jordbrukare eller boskapsuppfödare ska inte heller vara kommersiell, förutsatt att sådan bearbetning inte i sig utgör ett företag, och
- Förmedling av tjänster som hör till de fria yrkena.
Om någon av dessa aktiviteter utövas professionellt gör det inte en person till en köpman, som i fallet med fria yrkesutövare, såsom revisorer, advokater etc.
Köpmännens skyldigheter.
Att vara köpman innebär att man har vissa skyldigheter och att man fullgör vissa skyldigheter.
En av de många skyldigheter som köpmännen har, anges i artikel 19 i handelslagen att följande skyldigheter gäller för köpmännen:
- Att registrera sig i handelsregistret;
- Att i handelsregistret föra in alla handlingar, böcker och dokument för vilka denna formalitet krävs enligt lag;
- Att föra regelbunden bokföring av sin verksamhet i enlighet med lagstadgade krav;
- Att i enlighet med lagen förvara korrespondens och andra handlingar som rör deras affärer eller verksamhet;
- Att rapportera till behörig domstol om de har upphört med löpande betalning av sina kommersiella förpliktelser, och
- Avstå från att ägna sig åt handlingar som innebär illojal konkurrens.
Det finns andra typer av förpliktelser, t.ex. förpliktelser i samband med skatter och de förpliktelser som krävs av de olika statliga kontrollinstanserna, såsom tillsynsorganen.
Alla näringsidkare ska uppfylla dessa skyldigheter, men i verkligheten görs det inte alltid, bland annat för att staten inte kontrollerar små eller informella näringsidkare, vilket gör att vissa skattebetalare som är näringsidkare inte behöver föra räkenskaper när det gäller skatter, eftersom de har små inkomster.
Det är därför inte så att små handlare är undantagna från att uppfylla vissa skyldigheter, utan det som händer är att trots att handelslagen föreskriver denna skyldighet, är vissa statliga enheter flexibla med vissa handlare i den bemärkelsen att de inte kräver att de ska uppfylla dessa skyldigheter på grund av deras informella förhållanden eller storleken på deras inkomster eller tillgångar.
Presumtion i utövandet av handel.
Den som är näringsidkare behöver inga formaliteter för att betraktas som sådan, det räcker att han eller hon yrkesmässigt bedriver kommersiell verksamhet, oavsett om han eller hon är registrerad i handelsregistret eller inte.
Artikel 13 i handelslagen fastställer att det finns en presumtion för att han eller hon är verksam inom handeln i följande fall:
- När han eller hon är registrerad i handelsregistret.
- När den har ett öppet handelsställe.
- När den på något sätt gör reklam för allmänheten som näringsidkare.
Det vill säga, om ovanstående omständigheter föreligger antas den vara näringsidkare även om den inte bedriver någon kommersiell verksamhet.
Det är därför som den måste avregistrera sig i handelsregistret när den slutar bedriva handel för att slippa denna presumtion.