Petraglia har lett expeditioner till Nefud i omkring 15 år för att undersöka hundratals gamla sjöar som identifierats från satellitbilder och som nu är torra men som var viktiga vattenhål i ett avlägset förflutet.
Den hårt packade lersjöbädden bland sanddynerna och de steniga åsarna i västra Nefud – kallad Alathar, som betyder ”spåret” på arabiska – är det första stället där hans team har hittat fotspår av något slag.
Fyndet av minst sju mänskliga fotavtryck bland spåren från gamla elefanter, kameler, bufflar, hästdjur (hästens tidiga förfäder) och antiloper på platsen var häpnadsväckande, sade Petraglia.
”Vi trodde aldrig att vi skulle hitta dem”, tillade han.
Analys av fotspåren med hjälp av en dateringsteknik som kallas optiskt stimulerad luminescens, som mäter det ljus som avges av kvartskorn i leran, visar att de mänskliga fotspåren måste ha gjorts av tidiga Homo sapiens.
Och även om arkeologiska bevis visar att vissa grupper av den gamla människoarten Homo neanderthalensis – neandertalare – tog sig in i det som nu är Mellanöstern för upp till 50 000 år sedan, var fotavtrycken minst 50 000 år för tidigt och för långt söderut för att kunna vara gjorda av dem, sade Petraglia.
I deras forskning framkom också att formen på fotspåren bäst matchade tidiga Homo sapiens, snarare än neandertalare eller människor som lever i dag, sade han.
Forskarna tror att de gamla människorna jagade bytesdjur, som elefanter och bufflar, som hade samlats vid sjön för att få vatten, sade han.
De har hittat mer än 300 djurspår och 200 djurfossil på platsen, och en grupp mänskliga fotspår – möjligen från ett jaktsällskap – skulle kunna visa två eller tre individer som reste tillsammans.
Den plats där upptäckten gjordes stärker idén om att vissa tidiga homo sapiens följde djurhjordar från Sahara, över Sinaihalvön och in i Arabien, i stället för att ta en ”kustväg” intill Medelhavet eller en sydlig landbro mellan Afrika och Arabien.